Gårdagen sög. Sögsögsögsög. Och det håller i sig idag tyvärr. Varför ska folk ha så svårt att förstå mig, det enda jag vill är att folk ska förstå mig. Jag skulle vilja ha en liten tolk i mitt huvud som översätter allt jag tänker till något språk som alla andra förstår. Vissa dagar går allt emot en. Eller är det bara vissa dagar? Är det inte saker som gaddar ihop sig i dagar, veckor, som sedan bestämmer sig för att göra revolt och bryta ut samma dag. Iallafall så gick mitt läppsyl nyss sönder. Har jag varit bortskämd förut?
Varför är inget av det jag vill viktigt?
Jag vill inte känna att jag tvingar fram saker
varför finns det ingen spontanitet?
eller ja, sådant är ju bara Erik bra på.. eller vad sägs Petra? ;)

Jag fick hårångest igår också, ála Sandra. Jag vill ha långt hår igen!! Iallafall lagom till studenten. Men just nu känner jag bara att jag vill göra något drastiskt med håret. Jag kommer inte få långt hår till studenten..
Och igår kände jag för att döda något.. bara sådär appropå..

Dagens bästa:
"Jag drömde att jag sprang runt, runt i cirklar.
Sedan vände jag mig om och kollade och upptäckte att jag blev jagad av en struts"
- Bo, angående drömmar

//Jillsan - dramaqueens