Tiden brådskar iväg för fort
Back when I was young
I remember when we
Used to play, fool around
Now it's all gone
Mom and dad would say
Don't be home too late
Oh lord, I wish, I was a kid again
--
Det är påfrestande. Men det är det värt.
Men var finns all kommunikation?
Jag önskar du kunde öppna dig, åtminstonde lite.
Jag hatar att jag är så nostalgisk
Jag hatar att jag tänker så mycket
Tänker tillbaka så mycket
För mycket minnen
Hela tiden, alltid
Förut..
För länge sedan..
En hjärna på overload
Usch, jag struntar i vad alla säger. Jag tycker inte om nyår. Jag tycker inte om att det är ett nytt år och att det gamla bara... försvunnit? Jag tycker inte om det här med "nya mål, nya möjligheter" jag är lagom konservativ, jag vill ha det jag har haft. jag tycker inte om när saker tar slut. Som året tex.. Eller som jul och nyår. Jag tycker inte om när saker man har gått och väntat på och förberett så länge bara är över med en fingerknäppning. Jag hatar faktumet att det här är mitt sista jullov och att jag ska börja min sista termin i "skolvärlden" Vilken annan värld finns det? Ingen jag vet om iaf. Jag hatar att alla kommer att spridas för vinden. Varför kan jag inte få spara allt i en liten bubbla. Jag hatar att inte veta vad jag vill eller vad jag ska göra. Jag känner mig så bortkommen. Så lost.
jag tycker inte omnär tiden rinner iväg och man inte längre tillåts vara ett barn. Jag hatar att jag inte äger en tidsmaskin. Och jag hatar att jag alltid känner så mycket ångest. Tiden rinner genom mina fingrar som sand. Och vad finns kvar? Minnen. Jag kommer alltid ha kvar alla minnen, men vad hjälper det? Varför kan vi inte bara få tillbaka den äkta varan?
Jag ska tamefasiken bygga en tidsmaskin..
Egentligen är jag inte så negativ som jag låter; jag menar, jag fick ju chansen att bli dyngsur och iskall på självaste nyårsafton. Vem vill väl inte det ;)
... och jag kommer förmodligen ha skitkul och skratta på studenten.. och sedan gråta mellan raderna
Och jag är glad att vi redde ut allting, för vad skulle jag ta mig till utan er? ♥
Haha, stackars älskling som fick utstå familjen Svennbergs bravader en hel kväll med alkohol ^^
Jag är mörbultad också, har blåmärken och sår över hela benen och armarna. Hmm, nästa gång ska jag nog bara gå med en stor hund...
//Jillsan - älskar Emil
I remember when we
Used to play, fool around
Now it's all gone
Mom and dad would say
Don't be home too late
Oh lord, I wish, I was a kid again
--
Det är påfrestande. Men det är det värt.
Men var finns all kommunikation?
Jag önskar du kunde öppna dig, åtminstonde lite.
Jag hatar att jag är så nostalgisk
Jag hatar att jag tänker så mycket
Tänker tillbaka så mycket
För mycket minnen
Hela tiden, alltid
Förut..
För länge sedan..
En hjärna på overload
Usch, jag struntar i vad alla säger. Jag tycker inte om nyår. Jag tycker inte om att det är ett nytt år och att det gamla bara... försvunnit? Jag tycker inte om det här med "nya mål, nya möjligheter" jag är lagom konservativ, jag vill ha det jag har haft. jag tycker inte om när saker tar slut. Som året tex.. Eller som jul och nyår. Jag tycker inte om när saker man har gått och väntat på och förberett så länge bara är över med en fingerknäppning. Jag hatar faktumet att det här är mitt sista jullov och att jag ska börja min sista termin i "skolvärlden" Vilken annan värld finns det? Ingen jag vet om iaf. Jag hatar att alla kommer att spridas för vinden. Varför kan jag inte få spara allt i en liten bubbla. Jag hatar att inte veta vad jag vill eller vad jag ska göra. Jag känner mig så bortkommen. Så lost.
jag tycker inte omnär tiden rinner iväg och man inte längre tillåts vara ett barn. Jag hatar att jag inte äger en tidsmaskin. Och jag hatar att jag alltid känner så mycket ångest. Tiden rinner genom mina fingrar som sand. Och vad finns kvar? Minnen. Jag kommer alltid ha kvar alla minnen, men vad hjälper det? Varför kan vi inte bara få tillbaka den äkta varan?
Jag ska tamefasiken bygga en tidsmaskin..
Egentligen är jag inte så negativ som jag låter; jag menar, jag fick ju chansen att bli dyngsur och iskall på självaste nyårsafton. Vem vill väl inte det ;)
... och jag kommer förmodligen ha skitkul och skratta på studenten.. och sedan gråta mellan raderna
Och jag är glad att vi redde ut allting, för vad skulle jag ta mig till utan er? ♥
Haha, stackars älskling som fick utstå familjen Svennbergs bravader en hel kväll med alkohol ^^
Lycka till Petra - tänker på dig
Jag är mörbultad också, har blåmärken och sår över hela benen och armarna. Hmm, nästa gång ska jag nog bara gå med en stor hund...
//Jillsan - älskar Emil
Kommentarer
Trackback
