Ooh, vad jag längtar efter sommaren nu!

Jag laddar redan för fullt och gör upp preliminära planer.
Jag tror det är viktigt att ha något att se fram emot. Dessutom har jag en känsla av att den här sommaren kommer att bli helt underbar. Jag tänker se till det.
Trots att det snöar och blåser kalla vindar ute, så kan jag just nu inte se annat än solen som skiner över det glittrande vattnet, segelbåtar som ligger förtöjda någonstans ute på vattnet, vuxna och barn som badar i det solskensuppvärmda vattnet vid Gåsö, människor som äter jordgubbar, alla vi som tältar någonstans, barn som dansar runt midsommarstången, eller någon att hålla i handen vid dansbanan på midsommaraftonskvällen.

Planerna hittills är; grönan (det är obligatoriskt), picnic på djurgårn (också obligatoriskt), gå runt och glassa i gamla stan och försöka fastna på så många turistkort som möjligt (rekordet från 2006 ska slås, kanske dock får göra det själv den här gången), bada vid alla stränder hemma och minst 15 andra under sommarens gång (vilket innebär lite letande och utflykter), någon roadtrip längs kusten, beachparty, tälta på någon av öarna utåt

Har jag mina vänner omkring mig så löser sig det mesta, dessutom får de nöja sig med det jag planerar (eftersom det alltid är jag som planerar ) ♥

Jag tror sommaren ger alla människor lite hopp och styrka att bygga upp resten av året på.

Den här sommaren tänker jag inte jobba lika mycket. Lite, men inte lika mycket.
Det är inte värt det. Och dessutom tycker jag att jag har förtjänat att njuta.
Helt plötsligt en dag så stannar man upp och inser att livet bara sprungit förbi en. Och vad har man gjort? - Jobbat, pluggat och oroat sig. Nu är det dags att släppa lite på tyglarna ett tag.
Det är dags att strunta i att fylla livet med dagar, utan istället fylla dagarna med liv.
Pengar är bara materiella ting, att jag inte har så mycket pengar hindrar inte mig ifrån att gå ned och sätta mig vid stranden i solnedgången. Det gör däremot jobbet.

//Jillsan - insikt