Har nu suttit med näsan i papprena ett litet tag efter att de andra gått och lagt sig (utan att få in ens en liten bråkdel kan jag påpeka). Förkyld har jag gått och blivit också, som pricken över i på allt. Jag tycker inte om att vara förkyld.

Hur som helst så kände jag att jag var tvungen att ventilera en sak innan jag lägger mig för idag, en sak som jag funderat väldigt mycket på. Det är det här med val och vägar.
Tänk vad mycket som glidit en ur händerna, som man kunde ha fått, som kanske väntade kring hörnet. Tänk vad ett litet val kan ha gjort stor skillnad. Man kan undra hur livet hade sett ut om man hade valt annorlunda eller agerat annorlunda, på bara ett litet ställe i livet, gällande en liten aspekt. Det är inget som säger att det hade varit bättre eller sämre och det kommer man ju självklart heller aldrig få veta, men det är läskiga banor att tänka kring.

Jag anser det bara vara så frustrerande att veta att allt hade kunnat vara annorlunda, på så oändligt många sätt, om man hade låt säga börjat umgås med en annan person än den man umgicks med just då, gått till ett annat ställe, ringt någon annan, åkt någon annanstans, stannat kvar, fortsatt, beslutat sig för att försöka lite till, beslutat sig för att ge upp, åkt hem, inte åkt dit, inte börjat där, satsat på det, inte varit så blyg, inte varit så påstridig och så vidare.
Men det är väl bara förbannelsen i att vara född nyfiken...

På fredag är det tenta, som jag sätter en hundring på att jag kommer att komma ifrån levande, trots att jag inte vet mycket om det som det kommer att frågas på.
Sen är det hela fem dagar ledigt, totalt superjätteledigt utan att behöva tänka på någonting skolaktigt tills nästa kurs börjar, vilket jag inte upplevt sedan... september =)
De dagarna innebär fadderutbildning med tjejorna, fifflande med overaller, tentafestande, sovasovasova och förhoppningsvis skräckfilmskväll med boysen.
Och så ska jag börja leva igen...

//Jillsan - ny termin, nya tag