Detta går inte framåt. Jag vet inte var felet ligger, om det är jag själv som är så pass omotiverad och skoltrött, om det är omständigheterna, om det är tiden som runnit iväg, om det är allt annat, om det är mitt huvud som är överfyllt. Jag vet inte, jag kan inte analysera det. Det enda jag kan komma fram till är att det inte går framåt.

Just nu sitter jag och ska försöka läsa en bok som jag verkligen skulle behöva hinna bli klar med idag - det är ca 200 sidor, det är liten och stel text och det handlar om "människan i den nya ekonomin" Kan det bli mycket roligare...?

Planen var att jag skulle hinna iväg en sväng på fest hos N ikväll, men jag vet inte vart det här leder.
Som sagt, tiden finns ju inte riktigt.

Just nu kan jag heller inte se sommaren. Jag kan inte se det som alla pratar om, alla planer, jag kan inte se att det kommer en dag när det här inte finns i mitt bakhuvud. Jag vill bara att det ska vara över nu, både tenta och flytt.
Idag har jag börjat med utrivandet av saker, dvs nu ligger mycket mycket saker på golvet. Plötsligt insåg jag också att det var sååå mycket roligare att slita ut saker än att städa. Det trodde jag aldrig..
Själva packandet och städandet tar jag dagarna 31-3 någon gång.. då ska allt bli klart innan jag åker hem.

Jag längtar hem så galet mycket just nu. Jag vill bara sitta hemma vid köksbordet med mamma och dricka kaffe, gå ned till stranden, lyssna på vågorna. Jag vill inte sitta här.
Men allt känns så fruktansvärt avlägset.

//Jillsan - har tagit det slutgiltiga beslutet