Nope, det blev inget pluggande igår heller. Det är svårt när man mår dåligt.
Men det löser sig nog.

Istället bjöd kvällen på idolfinal som gick precis som jag vetat och velat från första början. Jay förtjänade verkligen att vinna och jag tror det betydde väldigt mycket för honom. Han behöver det. Han är en grym artist med en grym röst och jag har redan skickat klippet på Enter Sandman till metclub.com. Klockrent. Jag hoppas verkligen att allt det andra ordnar upp sig också, för det fick mig att känna att allt blev väldigt konstigt. Det blir väl så, när man verkligen blivit engagerad i såväl musiken som personligheten och allt bakom. Jag visste inte vad jag skulle tycka. Men den svackan vände ganska snart och när han väl stod där hade han mitt stöd. Jag var bara rädd att han skulle ha tappat röster i och med allt snack och att Minnah skulle vinna som någon sorts hemsk Agnes-skräll bara för att folk sympatiröstade eftersom hon var underdog. Den härligaste känslan av allt var nog ändå att se Olle, Linnea och Weise igen - jag har saknat dem och helt ärligt tycker jag att de hade förtjänat att stå där i globen, på riktigt. Jag är lite väl engagerad, jag vet, men jag kommer att sakna alla människor man "lärt känna" under hela hösten.

Men nu lovar jag att ni ska slippa mer idolprat från mig. Nu väntar jag bara på skivan och på kommande konserter.

Kvällen bjöd också på andra saker. Läskiga besked och uttömmande samtal.
Det var en stor och lite jobbig kväll.

Idag väcktes jag med frukost på sängen. Det var det bästa på länge :)
Jag mår fortfarande dåligt, jag hoppas att det försvinner snart, men jag vet inte hur jag ska göra med den här dagen eftersom jag egentligen skulle och hade velat vara i simhallen. Men är jag i vattnet hela dagen så hamnar jag nog sängliggandes igen, lagom fram till jul..

Jag är förvirrad över saker, men förhoppningsfull.

Lördag 11 december: