som ett sällsynt exemplar/ blandade fria ord för dig

Jag var inte ensam jag är inte ensam nu vi känner varandra genom tusen fenomen Ljus - stanna kvar kom & var min vän ljusna mig igen, igen, igen Jag får nog hålla allt tillbaks det finns ingenting som räcker hjärtat kom aldrig till tals i ett block som bara läcker Men ändå du, min vän i livet se hur sommaren blir höst en enda sak är givet du bär min luft i ditt bröst Om du går ut i solen och sätter dig en stund för att natten blev så virrig för att känslorna gick runt För att jag aldrig nämnde att det du gör är bra och att jag är lika vilsen och för att jag aldrig sa Nu skulle jag inte säga nej till en fribiljett mot himlen är du ute nånstans inatt så drömde jag om dig och det väckte gamla minnen jag fick aldrig nån chans Och den kärlek som jag ger är blott en del av den jag saknar varje morgon när jag vaknar, var sekund och var minut Sorgen över allt som är verkligt ja, då kommer sagan om en fantasi Som inga sorger fanns naturens lagar i balans som om vi alltid var tillsammans Det finns en fagrare glans, någon annanstans Du får hoppas som om himlen fanns, och tro och be att det ska gå För du får ingen tröst, av din inre röst Den vill knäcka dig varenda höst, och gråa dagar skyndar aldrig på Du skulle älska att ströva i parken här intill. Där över gränsen får man vara när man vill Torka tårarna min vän Jag tror jag vet ungefär hur det känns Ikväll är vinden stilla det var så stormigt hela dan. Bakom Västerbron går solen ner i rött, det är nästan tyst Här är timmarna av ovisshet poeternas bensin här är natten när vi räknar våra stygn allt gick så fort Du kan dränka dig i minnen eller litervis med vin du kan sjunka ner i sörjan och vända dygn men allt är gjort Om vi förlorar varandra här i vimlet Så minns att jag står bakom dig För en tystnad mellan väggarna som skar genom cement Två ögonpar i tomhet från september till advent För en man som gick till jobbet som om inget hade hänt För en kvinna som sa "allting är förstört, allt är bränt" En elegi för alla vägar som vi inte vandrat än För en tid som bara går och aldrig kommer igen Det är lätt att tänka bakåt när förvirringen tar fart och när jag känner så då tänker jag på dig allt är så förgängligt allting kan briserna snart men du är oförstörd för mig du är oförstörd för mig Vad ska vi göra med vår tro? Vad ska vi göra med vårt hopp? Vad ska vi göra med vår kärlek som blöder? Ser du hur det skymmer, hur färgerna ger opp Där elden falnar men fortfarande glöder Vi kan inte färdas, bakåt i tiden När hösten kommer och tiden gått för fort När allt känns på rutin och redan gjort Ska jag samla mina krafter och göra nånting stort För dig, för dig för dig Innan mörkret faller ska jag lämna några varma rader ska jag vara din starka vän ska jag visa upp några bättre sidor och lova dig nånting igen Jag vill ha dig nu som jag hade dig förut Jag är där jag går med dig genom mörker och hällande regn Genom höstens tröga grind genom vårens varma vind till det sista havet min vän.



Som du kanske har förstått
Jag är hos dig igen.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0