Jag har en sekund över, en kort paus i dessa två underbara, non-stop, fullt ös-veckor, så jag tänkte att jag kunde uppdatera lite kort.

Rookieveckorna är i full gång och hälften av dagarna har nu passerat i dimman. Det har varit i full gång dygnet runt (som vanligt) med bl.a. välkomstfest, bewaredag, picknickar, fotboll, maskerabrännboll, temafest, sittning och eftersläpp i flertal. Så roligt som jag har haft under de här dagarna var väldigt väldigt väldigt länge sedan jag hade. Ungefär ett år sedan, på en gissning sådär. Fötterna glöder på dansgolvet i princip varje kväll och träningsvärken känns i ben och magmuskler. Är det inte dans på dansgolvet en kväll så dansar vi runt någon annanstans eller så dansar jag runt hemma i vardagsrummet och peppar själv. Men, det brukar inte behövas, för det är alltid PEPP, överallt, hela tiden. Speciellt jag. Jag tror verkligen att jag har behövt det här; att komma tillbaka till mitt liv, mina söta människor, att komma igång igen. Måndagen och onsdagen är svårslagbara där det var dans konstant och pepp som in i tusan. Men veckan som kommer bjuder på de allra roligaste sakerna; exempelvis bowling, PUBRUNDAN, grillning, fest i Västerås och STORA SITTNINGEN.

Dessutom ska jag och Jocke åka in till stan och fira vår ett-årsdag genom att ta ett break och äta ute. Supermysigt. Tänk att det har gått ett år.. Det tänker jag varje dag, vid varje grej vi gör de här veckorna. Det är mycket nostalgi inblandat. Något som också är mysigt är att jag och Jocke gick och köpte mysfrukost imorse och satte oss i soffan och njöt. Och att jag ska få mysa med Elin och ansiktsmasker ikväll <3 Detta i ett försök att varva ned och ta vara på den här "lediga" dagen mitt i allt. För att ladda om (om det nu skulle behövas). Jag tror att det kan behövas, i alla fall litegrann, med tanke på att jag bara sovit och sovit och sovit och DÄCKAT totalt när jag kommit hem senaste dagen/dagarna. Man sover inte så mycket under de här veckorna.. om man säger så. Resten av den här dagen ska i alla fall gå till att tvätta, "plugga" lite och gå på faddermöte. Det blir lagom, när man är lite sådär lagom småbakis.

Ja alltså, det här med att plugga.. Jag undrar, när man i princip inte hinner sova, hur är det meningen att man ska hinna plugga?? Jag borde ta tag i skolan, men när? Har hittills haft två föreläsningar, varav ena kursen verkade mycket bra och startade positivt och den andra hade en hemsk start. Jag var så irriterad och förvirrad och trött efter den dagen att hela den kvällen fick bli en seg vilokväll där jag struntade i det mesta av fotbollen med beware och bokstavligen däckade i soffan. Jag mådde dåligt, hade huvudvärk och var så trött så trött så trött. Jag var (och är) extremt orolig för den kursen, eftersom allt började så jäkla snurrigt. Hata grupparbete. Dagen därpå bakade Rebecka bullar till mig, så då mådde jag bättre igen ;)

Generellt har jag varit ÖVERPEPP, men häromkvällen dog det lite och jag, Filip, Niclas och Rebecka gick hem till Filip istället och hade efterhäng/mys till in på småtimmarna. Underbart.

Jag tackar hittills bl.a. Elin, Rebecka, Filip, Alice, Tjoocke, Niclas, Mallan och självklart Jocke och många fler för att de här dagarna blivit top noch.

PEPPEN FLÖDAR I ETT KONSTANT LOPP, om man säger så.
Och jag är mycket stolt över mina små rookiesar, som vanligt.

Vi har roligt som tusan, men det är också som sagt mycket nostalgi inblandat. Det är inte som förra hösten, det är en kallare höst och jag bor inte i Cityhuset. Det är mycket känslor som är annorlunda, inte dåliga, men annorlunda. och inte har vi fått skrika tillräckligt mycket på Ingolf, and that's a shame. Dekår är stängt, mycket beror på det. Det är lite dåligt med efterfester också, men det ska nog gå att ordna. Dessutom vet jag att det finns vissa av mina bästa vänner som har det jävligt jobbigt just nu. Det ska vi också ordna upp ♥
Det som känns värst är att veta att det här är sista gången för mig. Det är min sista rookieperiod på hösten och ångesten kommer krypande igen. Vad ska jag göra nästa år? Vad ska jag göra utan det här som i princip är mitt liv? Jag kan inte lämna mina vänner här, jag kan inte lämna studentlivet. Jag är skadad, på så sätt. Men vi tar det senare. Det är mycket med ekonomi just nu också- även det sliter lite.

Men i stort sett är majoriteten av alla människor så jäkla söta hela tiden, så man kan liksom inte låta bli att le, trots att det bland dem finns vissa irriterande fläckar. Men så är väl livet.



Snart kör vi igen!
Och sedan, efter det, ja då fyller jag år.
Det ni.