Solen skiner och fåglarna kvittrar - det närmar sig vår. Själv sitter jag inne. Men man mår alltid lite bättre när solen skiner.
Jag ser fram emot lördag och jag ser fram emot framtiden, jag tror den kommer bli ljus för min/vår del.
Men jag är just nu otroligt ledsen för att det måste bli som det måste bli framåt. Steget togs i måndags och det slog ett slag i magen.

Jag är trött, men borde som vanligt plugga. Vara lika driftig och effektiv som alla andra verkar vara hela tiden.
Jobba, plugga, träna - non stop. Yey.
Nej, det passar inte för mig, inte just nu i alla fall.
Jag kommer som vanligt inte att plugga. Jag kommer heller inte på vad sjutton jag ska skriva c-uppsatsen om. Det verkar ju redan alla andra driftiga människor ha gjort. Kanske är det bra att jag inte stressar fram något.

Igår var vi hos Micke och zombiemyste,
Inatt sov jag dåligt igen.

Ge mig valborg, ge mig sommar, ge mig skärgårn, ge mig sommarStockholm. Ge mig festival, ge mig Göteborg.
Ge mig Metallica. Det fixar vi.

Snart, snart ska jag komma igång igen, på flera sätt.
Ge mig bara lite tid så.

Jag är en passiv och orkeslös människa nuförtiden.
Jag orkar inte ta mig an saker, och jag ser ingen mening i det.