Idag är det den där dagen, den där dagens som folk antingen älskar eller hatar. Jag är ingen sådan där bitter människa som hatar alla hjärtans dag, delvis för att jag har en superfin sambo att dela den med, men framförallt för att jag tycker att det är fel att tycka illa om en dag som går i kärlekens tecken. För kärlek är så mycket mer - kärlek till sin familj, till livet, till sina vänner och framförallt - till sig själv. Även när jag var singel tyckte jag om alla hjärtans dag, det är något som livar upp trista februari och det är en chans att unna sig själv och andra något. Det är mysigt med alla hjärtan och allt rött. Och om man nu inte har någon att dela den med sådär speciellt, passa på att unna dig själv något fint eller mysigt.

Argumentet hos folk, som jag faktiskt anser är ganska bittert, brukar vara att "det behövs inte en speciell dag att visa kärlek på, det ska man kunna göra alla dagar". Ja, men det kan man göra alla dagar också, men jag förstår inte felet i att uppmärksamma det extra mycket. Om det nu finns så mycket annan skit som uppmärksammas i världen, nog fan ska man ta vara på alla chanser som går att uppmärksamma kärleken också. Så - omfamna dagen! Omfamna alla dagar! Ta chansen och använd det som ursäkt för att göra något galet eller nytt eller mysigt!

Här hemma hos oss ska vi inte göra mycket annat än att slappa och ha filmmys med en massa täcken och kuddar. Jocke har fått frukost på sängen, godis och ros och jag har fått en supersöt ny nalle till vår lilla familj. Mer än så behöver det inte vara. Man kan göra lite vad man känner för, och det ska absolut inte handla om pengar. Det är bara fjantigt i mina ögon. Nej, enkelt och vackert.

Ikväll måste jag sticka och jobba, vilket egentligen inte var planen, men så kan det bli. Därför måste jag nu få upp den här underbara slöisen ur sängen nu så att vi kan ta vara på dagen. Om mi huvudvärk går över och Jockes förkylning lättar så kanske att vi till och med tar en fin promenad.

Ha en mysig alla hjärtans dag nu gott folk. Glöm inte att le.