Screw jante
Screw jantelagen, för jag är faktiskt bäst.
Jag har skickat in nu. Och jag har just nu väldigt svårt att ta in allt det här. Jag vågar visserligen inte (och bör inte) ta ut något i förskott - men JUST NU är jag ledig, typ. Eller ja, allt kommer att kännas som ledigt nu om ett tag. Det spelar ingen roll om jag jobbar eller om jag ger mig på nya utmaningar. Jag har inget emot det nu.
Try me.
Jag har drömmar och mål. Och jag kommer att ha så mycket tid!?? Vad gör man med så mycket ledig tid? Jag kommer att kunna fokusera på så mycket annat roligt, spännande och viktigt nu. Jag kommer att ha så mycket energi att lägga på andra saker. Jag kommer att kunna umgås med människor, planera spännande saker, laga mat, läsa böcker, gå den där musikalkursen och åka till USA. Framförallt kommer jag att kunna fokusera på min träning. Och dessutom kommer jag att ha den här tryggheten i ryggen. Jag kommer att kunna göra saker utan att ha stress i magen eller dåligt samvete.
Allt kommer att vara på andra premisser, jag kommer förhoppningsvis inte att förknippa allt med ångest längre. Allt som jag tyckte spred lugn och glädje förut kommer att sprida ännu mer glädje nu. Jag kommer att få tillbaka mitt liv igen, efter två år.
Jag undrar om det inte var värt det. Jag tror verkligen att det var värt det.
Jag är så stark nu. Jag vet mer vad jag vill och nu får jag också tiden på att verkligen fundera ut de sista tåtarna.
Bara de sista delarna nu, och sen väntar något helt annat i livet. Det är ljuset i tunneln, det är de här dagarna som jag ett tag aldrig trodde skulle komma. Jag litade inte på mig själv längre, men nu när jag står stilla och observerar vad jag faktiskt har presterat. Så är det makalöst. Jag kan lägga saker bakom mig nu, jag kan göra vad jag vill och jag kommer att bli något stort. Jag kommer att kunna titta tillbaka och säga "det var inte så farligt" eller kanske framförallt "det är inte så farligt nu". Och jag har insett en väldigt viktig sak: jag har insett att det allra viktigaste för mig, alltid oavsett, är att behålla lugnet. Det jobbar jag på nu.
Jag kände på mig att det skulle bli en bra dag idag, en bra vecka. Redan på min morgonpromenad imorse, som förövrigt gör den största skillnaden i världen just nu tror jag: vackra mornar, frisk luft, att kunna röra sig. Som ger mig energi att klara allt. Mornarna är värda så mycket mer än sömn. Just nu är jag full med överskottsenergi.
Imorgon kommer mamma och pappa hit en sväng, dagen efter det ser jag fram emot ett nytt oprövat pass på Friskis. Jag ser fram emot mina höstpromenader och jag ser fram emot att träffa barnen snart igen, jag ser fram emot vinkvällar och pubkvällar, jag ser fram emot biopremiärer och att bygga snögubbar, jag ser fram emot nya jobb- och utvecklingsmöjligheter, jag ser fram emot att ge tillbaka - att börja hjälpa till i Stockholms Soppkök och en massa massa annat. Jag vet knappt vad jag ska fylla dagarna med. Det finns ju så mycket tid!
Jag längtar.

Kommentarer
Trackback