Jag har varit där förut och jag är inte rädd
Hej, jag lever.
Jag sitter under ett täcke, i en säng, i Falun och fryser som en gris.
Det är snorkallt (typ -22 ute) och dunderförkyld har jag lyckats blivit nu också, sådär lagom till stora nyårsfesten imorgon och B-uppsatsen som hela tiden går upp och ned.
Har pluggat lite lagom nu över jul, försökt hålla balansen liksom och lagt mycket krut på att strukturera och förarbeta. Så jag ligger hyfsat i fas i alla fall, trots att jag halkar lite på tidsplanen. Ena dagen kan det kännas jättebra och sen andra dagen så känns det som om jag ligger på botten. Idag har jag hur som helst varit ganska duktig och imorgon ska jag fortsätta lite till, trots att det är nyårsafton. Det ni.
Jag trivs så otroligt bra här i Falun, det är lugnt och skönt och Cia och Anders är helt underbara; roliga, varma och snälla. Man kan vara lite som man vill och bara slappna av. Och jag ser jättemycket fram emot nyårsafton imorgon som innefattar både superflashig och mysig middag här hemma och sedan partypartyparty med omkring 50 personer i en bystuga. Där kommer det vara fullt av Jockes kompisar. De jag har träffat är toppen och alla andra är förmodligen lika härliga de också. Det känns så skönt och roligt att jag fått bra kontakt med några av dem. Underbara människor det där.
Dessutom har jag köpt en smällhet ny nyårsblåsa och passande smällheta nya skor (som jag förövrigt avgudar) och en del annat, för ALLDELES för mycket pengar som jag inte har. Den här månaden, liksom flera andra, kommer jag gå helt på knäna. Lite ångestvarning där.
Trots att jag trivs här och ser fram emot nyår, så saknar jag ändå redan familjen och skärgårn lite; mamma, syskon, etc. Mest tror jag det beror på att jag är van att julen ska vara längre. Alla mellandagarna och nyår brukar jag vara hemma och nu, eftersom vi åkte hit redan 27e, så blev det väldigt upphackat och "julen" som jag är van att ha den, blev kort. Men det var i alla fall tur att vi hann träffa Elin & Micke. Jag diggar dem stenhårt. Dessutom kan vissa aspekter bli påfrestande hemma ibland, med mycket folk, mycket åsikter och mycket liv. Saknar R också, speciellt såhär över jul och nyår något så fruktansvärt. Jag hoppas det blir något sorts fyrverkeri imorgon på nyårsafton, då ska jag tänka på dig lite extra.
Jag har hunnit med väldigt mycket den senaste perioden, speciellt sådana dära livskvalitetsaker som innefattar snöänglar, en massa pulkaåkande, diverse snöhögar, vinterkvällar med glittrande och knastrande snö, stjärnklara vackra vinterkvällar och mycket annat. Jag har t.o.m. hunnit slappa framför ett par filmer och suttit framför brasan.
Jag, Jocke och Micke var exempelvis ute och åkte pulka med Jerry (vår hemmagjorda pulka) häromkvällen. Ni ska bara veta vad skojigt det var. Och blöta blev vi, det kan ni tro.
Det är snöigt och svinkallt, men attans så friskt det är!
Nu smäller det ute, så tydligen har folk redan börjat, sådär ett dygn för tidigt.
Stackars hundar.
Julafton var jättemysig, som vanligt, Jag var överlag riktigt nöjd med allt ifrån mat till Kalle till julklappar till gemenskap, till gran till lekar och annat. De flesta slocknade visserligen en stund på förmiddagen, men det kunde inte hjälpas. Jag har också insett att jag har börjat bli ännu mer nostalgisk än vanligt. Jag tänker tex på barnen och blir alldeles gråtfärdig när jag inser att de snart kommer att ha växt upp. Jag vill inte. Jag vill ha kvar dem som de är nu, söta och totalt extremhäftiga. Jag vet att jag inte kan göra något åt det, men jag skulle gärna vilja.
Dumma dumma Jillsan har också kommit på att hon har varit korkad inför nästa termin som hon nu också mår lite illa över. Varför skulle hon prompt välja ett block till? Med en till B-uppsats?? Och en massa statistik?? När hon inte behövde.. Korkat.
Dessutom har jag insett att jag kommer att sakna ett par personer, något så ohyggligt mycket. Kent, Tobbe, Cissie och Mallan tex. Jag vill verkligen inte plugga utan dem och har inte behövt göra det hittills. Nu kommer jag knappt känna någon som pluggar samma sak, och kan inte umgås med mina dudes och dudettes på föreläsningarna och inte diskutera och bolla skoluppgifter och annat. Jag kommer nog troligtvis att terrorisera dessa människor på annat håll..
Slutligen, mina kära vänner, hade jag tänkt att försöka mig på att göra en kort sammanfattning över året som gått, för det har ju ändå hänt så fasligt mycket. Men sen så insåg jag att; varför skulle jag göra det för? Mina förändringar och allt som har hänt går inte att sammanfatta med bara ett par meningar. Dessutom så finns ju hela processen i historien om Jillsan att läsa här. Så jag struntade i det.
Däremot vill jag passa på att säga några ord om hur jag känner nu, inför det nya året och med så mycket mer i bagaget. Framförallt har hela mitt liv vänt och ändrat på sig och jag mår så mycket bättre. Jag har andra värderingar och prioriteringar och jag är en helt annan person. Med mer kärlek än jag någonsin haft förut. Jag längtar till det nya året och alla andra kommande år framåt, tillsammans med det vackraste som finns gestaltat i både kropp och själ.
Jag älskar dig
//Jillsan - ja det finns dagar då jag tänker mer på henne än på dig
Jag sitter under ett täcke, i en säng, i Falun och fryser som en gris.
Det är snorkallt (typ -22 ute) och dunderförkyld har jag lyckats blivit nu också, sådär lagom till stora nyårsfesten imorgon och B-uppsatsen som hela tiden går upp och ned.
Har pluggat lite lagom nu över jul, försökt hålla balansen liksom och lagt mycket krut på att strukturera och förarbeta. Så jag ligger hyfsat i fas i alla fall, trots att jag halkar lite på tidsplanen. Ena dagen kan det kännas jättebra och sen andra dagen så känns det som om jag ligger på botten. Idag har jag hur som helst varit ganska duktig och imorgon ska jag fortsätta lite till, trots att det är nyårsafton. Det ni.
Jag trivs så otroligt bra här i Falun, det är lugnt och skönt och Cia och Anders är helt underbara; roliga, varma och snälla. Man kan vara lite som man vill och bara slappna av. Och jag ser jättemycket fram emot nyårsafton imorgon som innefattar både superflashig och mysig middag här hemma och sedan partypartyparty med omkring 50 personer i en bystuga. Där kommer det vara fullt av Jockes kompisar. De jag har träffat är toppen och alla andra är förmodligen lika härliga de också. Det känns så skönt och roligt att jag fått bra kontakt med några av dem. Underbara människor det där.
Dessutom har jag köpt en smällhet ny nyårsblåsa och passande smällheta nya skor (som jag förövrigt avgudar) och en del annat, för ALLDELES för mycket pengar som jag inte har. Den här månaden, liksom flera andra, kommer jag gå helt på knäna. Lite ångestvarning där.
Trots att jag trivs här och ser fram emot nyår, så saknar jag ändå redan familjen och skärgårn lite; mamma, syskon, etc. Mest tror jag det beror på att jag är van att julen ska vara längre. Alla mellandagarna och nyår brukar jag vara hemma och nu, eftersom vi åkte hit redan 27e, så blev det väldigt upphackat och "julen" som jag är van att ha den, blev kort. Men det var i alla fall tur att vi hann träffa Elin & Micke. Jag diggar dem stenhårt. Dessutom kan vissa aspekter bli påfrestande hemma ibland, med mycket folk, mycket åsikter och mycket liv. Saknar R också, speciellt såhär över jul och nyår något så fruktansvärt. Jag hoppas det blir något sorts fyrverkeri imorgon på nyårsafton, då ska jag tänka på dig lite extra.
Jag har hunnit med väldigt mycket den senaste perioden, speciellt sådana dära livskvalitetsaker som innefattar snöänglar, en massa pulkaåkande, diverse snöhögar, vinterkvällar med glittrande och knastrande snö, stjärnklara vackra vinterkvällar och mycket annat. Jag har t.o.m. hunnit slappa framför ett par filmer och suttit framför brasan.
Jag, Jocke och Micke var exempelvis ute och åkte pulka med Jerry (vår hemmagjorda pulka) häromkvällen. Ni ska bara veta vad skojigt det var. Och blöta blev vi, det kan ni tro.
Det är snöigt och svinkallt, men attans så friskt det är!
Nu smäller det ute, så tydligen har folk redan börjat, sådär ett dygn för tidigt.
Stackars hundar.
Julafton var jättemysig, som vanligt, Jag var överlag riktigt nöjd med allt ifrån mat till Kalle till julklappar till gemenskap, till gran till lekar och annat. De flesta slocknade visserligen en stund på förmiddagen, men det kunde inte hjälpas. Jag har också insett att jag har börjat bli ännu mer nostalgisk än vanligt. Jag tänker tex på barnen och blir alldeles gråtfärdig när jag inser att de snart kommer att ha växt upp. Jag vill inte. Jag vill ha kvar dem som de är nu, söta och totalt extremhäftiga. Jag vet att jag inte kan göra något åt det, men jag skulle gärna vilja.
Dumma dumma Jillsan har också kommit på att hon har varit korkad inför nästa termin som hon nu också mår lite illa över. Varför skulle hon prompt välja ett block till? Med en till B-uppsats?? Och en massa statistik?? När hon inte behövde.. Korkat.
Dessutom har jag insett att jag kommer att sakna ett par personer, något så ohyggligt mycket. Kent, Tobbe, Cissie och Mallan tex. Jag vill verkligen inte plugga utan dem och har inte behövt göra det hittills. Nu kommer jag knappt känna någon som pluggar samma sak, och kan inte umgås med mina dudes och dudettes på föreläsningarna och inte diskutera och bolla skoluppgifter och annat. Jag kommer nog troligtvis att terrorisera dessa människor på annat håll..
Slutligen, mina kära vänner, hade jag tänkt att försöka mig på att göra en kort sammanfattning över året som gått, för det har ju ändå hänt så fasligt mycket. Men sen så insåg jag att; varför skulle jag göra det för? Mina förändringar och allt som har hänt går inte att sammanfatta med bara ett par meningar. Dessutom så finns ju hela processen i historien om Jillsan att läsa här. Så jag struntade i det.
Däremot vill jag passa på att säga några ord om hur jag känner nu, inför det nya året och med så mycket mer i bagaget. Framförallt har hela mitt liv vänt och ändrat på sig och jag mår så mycket bättre. Jag har andra värderingar och prioriteringar och jag är en helt annan person. Med mer kärlek än jag någonsin haft förut. Jag längtar till det nya året och alla andra kommande år framåt, tillsammans med det vackraste som finns gestaltat i både kropp och själ.
Jag älskar dig
//Jillsan - ja det finns dagar då jag tänker mer på henne än på dig
pussmun
Nu säger jag god jul till er alla och jag hoppas ni får ett riktigt gott nytt år.
Själv ska jag sätta igång med att plugga, mellan alla bakningsprojekt och annat. Lite ledigt ska jag ha i alla fall.
Återkommer nog inte förrän efter jul
nu ska jag, Jocke och Johannes ut och göra snöänglar.
Efter det - transkribering!
Själv ska jag sätta igång med att plugga, mellan alla bakningsprojekt och annat. Lite ledigt ska jag ha i alla fall.
Återkommer nog inte förrän efter jul
nu ska jag, Jocke och Johannes ut och göra snöänglar.
Efter det - transkribering!
konstlad pausmusik
Sitter på bussen hem mot Stockholm.
Jocke sitter framför mig, Jacob sitter något säte bort och likaså Constance.
Och jag fryser och är hungrig, som tusan.
Dessutom stinker det här, eftersom jag sitter precis bredvid äckeltoaletten.
Men men, bra musik löser det mesta.
Utanför är det i alla fall galet vackert, vinterlandskapet är slående.
Hej julen, nu kommer vi.
Jocke sitter framför mig, Jacob sitter något säte bort och likaså Constance.
Och jag fryser och är hungrig, som tusan.
Dessutom stinker det här, eftersom jag sitter precis bredvid äckeltoaletten.
Men men, bra musik löser det mesta.
Utanför är det i alla fall galet vackert, vinterlandskapet är slående.
Hej julen, nu kommer vi.
te, tända ljus och julmusik
Igår var jag ledsen och arg
Vi upptäckte att Sture inte hade dött en naturlig död, utan att någon eller några hade varit där och mördat honom, stampat på hans huvud och trakasserat honom. Sådant gör mig irriterad, och det gör mig sorgsen. Hur uppfostras barn idag? Varför gör man något sådant? Bara för att förstöra? Vad finns det för mening?
Men vi tände tomtebloss för Sture, och flera andra tände ljus; både för honom och för alla människor och framförallt barn som blivit ledsna av att deras snögubbar blivit mördade någon gång.
Idag är jag däremot väldigt glad, för idag får jag äntligen åka hem!
Julkänslan är på topp och för tillfället (observera "för tillfället") så är jag inte ens särskilt orolig för uppsatsen.
Vi ska baka, pynta det sista, handla det sista, lyssna på julmusik, slå in paket och sätta upp granen. Sen kommer alla syskon och barnen och sen är det julafton med allt vad det innebär; flygande paket på morgonen, tomtesockor, två paketlekar, julmat, godis, Kalle, Scrooge, Dr Snuggles, granen, alla julklappar etc etc.
I år kommer vi att sakna en person, men jag kan med hela mitt hjärta lova att jag kommer att tänka på dig hela tiden. Dessutom känns det jättemysigt att Jocke ska fira med oss och så naturligt, han är redan en så oerhört stor och populär del av familjen ;)
Hur som helst, innan vi åker ska jag transkribera ett avsnitt till. Fixade ett igår och gör jag ett till idag så är det bara ett kvar sedan. Men fy fasiken va hemskt det var att transkribera! Det tar en sådan jäkla tid så man blir helt slut. 25 minuter inspelat program blev nio sidor på datorn. Galet.
Jag har satt upp två delmål;
* Innan 23e ska jag ha transkriberat klart mina tre program samt skrivit i alla fall en hel sida text plus gjort en stomme till uppsatsen. Det tror jag inte kommer vara några problem.
* Inom perioden 27e-3e ska jag ha skrivit i alla fall en hel sida text till, plus ha gjort en grovanalys utav mina program.
Det är luuuugna puckar.
Jag har hur som helst tagit helt ledigt 23e, 24e, 25e, 26e, 31a och 1a.
Lördag 19 december;
//Jillsan - god jul
Vi upptäckte att Sture inte hade dött en naturlig död, utan att någon eller några hade varit där och mördat honom, stampat på hans huvud och trakasserat honom. Sådant gör mig irriterad, och det gör mig sorgsen. Hur uppfostras barn idag? Varför gör man något sådant? Bara för att förstöra? Vad finns det för mening?
Men vi tände tomtebloss för Sture, och flera andra tände ljus; både för honom och för alla människor och framförallt barn som blivit ledsna av att deras snögubbar blivit mördade någon gång.
Idag är jag däremot väldigt glad, för idag får jag äntligen åka hem!
Julkänslan är på topp och för tillfället (observera "för tillfället") så är jag inte ens särskilt orolig för uppsatsen.
Vi ska baka, pynta det sista, handla det sista, lyssna på julmusik, slå in paket och sätta upp granen. Sen kommer alla syskon och barnen och sen är det julafton med allt vad det innebär; flygande paket på morgonen, tomtesockor, två paketlekar, julmat, godis, Kalle, Scrooge, Dr Snuggles, granen, alla julklappar etc etc.
I år kommer vi att sakna en person, men jag kan med hela mitt hjärta lova att jag kommer att tänka på dig hela tiden. Dessutom känns det jättemysigt att Jocke ska fira med oss och så naturligt, han är redan en så oerhört stor och populär del av familjen ;)
Hur som helst, innan vi åker ska jag transkribera ett avsnitt till. Fixade ett igår och gör jag ett till idag så är det bara ett kvar sedan. Men fy fasiken va hemskt det var att transkribera! Det tar en sådan jäkla tid så man blir helt slut. 25 minuter inspelat program blev nio sidor på datorn. Galet.
Jag har satt upp två delmål;
* Innan 23e ska jag ha transkriberat klart mina tre program samt skrivit i alla fall en hel sida text plus gjort en stomme till uppsatsen. Det tror jag inte kommer vara några problem.
* Inom perioden 27e-3e ska jag ha skrivit i alla fall en hel sida text till, plus ha gjort en grovanalys utav mina program.
Det är luuuugna puckar.
Jag har hur som helst tagit helt ledigt 23e, 24e, 25e, 26e, 31a och 1a.
Lördag 19 december;
//Jillsan - god jul
Att sakna
Imorgon får jag åka hem.
Saknad är en väldigt väldigt stark emotion. Det har jag upplevt många gånger.
Just nu saknar jag Sture, som inatt har lämnat oss genom att tappa huvudet. Efter att ha kramat på honom nästan varje dag och sagt god natt och god morgon genom fönstret känns detta väldigt sorgligt.
Återupplivningsförsök skall genomföras.
Sedan saknar jag min kära mamma och jag vet att jag kommer att sakna henne och de andra över nyår också; tillsammans med barnen, raketerna nyårsmiddagen osv. Däremot betvivlar jag inte att jag kommer att få det väldigt roligt på nyårskvällen.
I samband med detta så saknar jag också någon annan, som också är den jag saknar mest just nu.
Speciellt kring jul och nyår.
Men förövrigt känns dagen ändå rätt bra, jag ska transkribera för fulla muggar och packa är planen. När jag tänker efter kanske det inte blir jättemycket att göra över jul ändå, i alla fall inte så mycket som jag tänkte från början.
Men uppsatsen oroar mig ändå.
Annars kan jag meddela att jag är fruktansvärt missnöjd och att det måste bli ändring nu. Jag är missnöjd över mig själv och jag saknar att må sådär bra och vara sådär självsäker som jag var förut. Det ska bli ändring nu, snart.
Jag kan inte somna på kvällarna/nätterna längre. Det känns så patetiskt, för jag är trött (som vanligt) men kan liksom inte koppla av. Det är väl för mycket som trängs i huvudet kanske. Plus att min dygnsrytm är totalt rubbad.
Tråkigt och fånigt känns det i alla fall.
Fredag 18 december;
//Jillsan - that's not my name
Saknad är en väldigt väldigt stark emotion. Det har jag upplevt många gånger.
Just nu saknar jag Sture, som inatt har lämnat oss genom att tappa huvudet. Efter att ha kramat på honom nästan varje dag och sagt god natt och god morgon genom fönstret känns detta väldigt sorgligt.
Återupplivningsförsök skall genomföras.
Sedan saknar jag min kära mamma och jag vet att jag kommer att sakna henne och de andra över nyår också; tillsammans med barnen, raketerna nyårsmiddagen osv. Däremot betvivlar jag inte att jag kommer att få det väldigt roligt på nyårskvällen.
I samband med detta så saknar jag också någon annan, som också är den jag saknar mest just nu.
Speciellt kring jul och nyår.
Men förövrigt känns dagen ändå rätt bra, jag ska transkribera för fulla muggar och packa är planen. När jag tänker efter kanske det inte blir jättemycket att göra över jul ändå, i alla fall inte så mycket som jag tänkte från början.
Men uppsatsen oroar mig ändå.
Annars kan jag meddela att jag är fruktansvärt missnöjd och att det måste bli ändring nu. Jag är missnöjd över mig själv och jag saknar att må sådär bra och vara sådär självsäker som jag var förut. Det ska bli ändring nu, snart.
Jag kan inte somna på kvällarna/nätterna längre. Det känns så patetiskt, för jag är trött (som vanligt) men kan liksom inte koppla av. Det är väl för mycket som trängs i huvudet kanske. Plus att min dygnsrytm är totalt rubbad.
Tråkigt och fånigt känns det i alla fall.
Fredag 18 december;
//Jillsan - that's not my name
hjärnstillestånd
Fan
Jag är alldeles skakis och mår illa, för allt bara snurrar i huvudet.
Är nu nere i en "det kommer aldrig att gå"-svacka igen och alla tusen tankar kring uppsatsen rusar runt i huvudet. Detta gör att jag heller inte kan sova ordentligt. Problemen och frågorna bara slukar upp en vilket gör att det känns som att det är omöjligt. Strukturen rasar.
Satans j*vla helvetes uppsats.
Allting känns bara struligt. Hade jag jobbat själv hade jag snabbt kunnat valt ett ämne, letat upp två personer, gjort två djupintervjuer och sedan analyserat intervjumaterialet; typ som alla andra gör. Men samtidigt är dte ju skönt att jobba två. Problemet är att jag inte gillar vårt empiriska underlag för det känns bara struligt. Det hade varit mycket lättare och klarare att bara använda berättelser som folk skrivit eller intervjuer. Men det är för sent att få tag i sådana nu, och eftersom vi var helt inställda på att använda våra program då vi hade frågat handledaren redan innan om de var okej för vårt sätt att arbeta, så gjorde vi inget förarbete i förra kursen vilket många andra gjorde, typ skickade ut frågor eller liknande. Problemet är nu bara att handledaren hade missförstått oss och vårt material går inte alls att använda till det vi hade tänkt, och nu är det för sent för att hitta nytt. Så nu får vi försöka använda det material vi har men jobba på ett nytt sätt, vilket bara känns jättestruligt eftersom sättet känns som en blandning utav två olika ansatser.
Fan
Vi har handledning idag.. förhoppningsvis kanske saker klarnar, men jag är rädd för att jag öht är för snurrig för att komma ihåg vad jag ska fråga, och likaså är mina anteckningar...
För övrigt är det nu en vecka till julafton.
Och jag mår illa.
Torsdag 17 december;
Jag är alldeles skakis och mår illa, för allt bara snurrar i huvudet.
Är nu nere i en "det kommer aldrig att gå"-svacka igen och alla tusen tankar kring uppsatsen rusar runt i huvudet. Detta gör att jag heller inte kan sova ordentligt. Problemen och frågorna bara slukar upp en vilket gör att det känns som att det är omöjligt. Strukturen rasar.
Satans j*vla helvetes uppsats.
Allting känns bara struligt. Hade jag jobbat själv hade jag snabbt kunnat valt ett ämne, letat upp två personer, gjort två djupintervjuer och sedan analyserat intervjumaterialet; typ som alla andra gör. Men samtidigt är dte ju skönt att jobba två. Problemet är att jag inte gillar vårt empiriska underlag för det känns bara struligt. Det hade varit mycket lättare och klarare att bara använda berättelser som folk skrivit eller intervjuer. Men det är för sent att få tag i sådana nu, och eftersom vi var helt inställda på att använda våra program då vi hade frågat handledaren redan innan om de var okej för vårt sätt att arbeta, så gjorde vi inget förarbete i förra kursen vilket många andra gjorde, typ skickade ut frågor eller liknande. Problemet är nu bara att handledaren hade missförstått oss och vårt material går inte alls att använda till det vi hade tänkt, och nu är det för sent för att hitta nytt. Så nu får vi försöka använda det material vi har men jobba på ett nytt sätt, vilket bara känns jättestruligt eftersom sättet känns som en blandning utav två olika ansatser.
Fan
Vi har handledning idag.. förhoppningsvis kanske saker klarnar, men jag är rädd för att jag öht är för snurrig för att komma ihåg vad jag ska fråga, och likaså är mina anteckningar...
För övrigt är det nu en vecka till julafton.
Och jag mår illa.
Torsdag 17 december;
som att fånga en ljusglimt
Natten var ett känslomässigt kaos och tusen tankar snurrade.
Jag sov ca 3,5 timme och resten av tiden gick i princip till att gråta.
För mycket tankar, alldeles för mycket. Jag saknar folk och jag kommer att sakna folk.
Jag är rädd.
Idag däremot, är jag på ett ypperligt humör än så länge!
Jag känner hur julen bara smyger sig på och dessutom fick jag sova lite längre än vad jag hade trott.
Kastade mig sedan relativt pigg upp ur sängen, satte på hög musik och vinkade god morgon till Sture.
Idag ska vi göra en flickvän till Sture.
Dessutom kommer kanske min syster och hälsar på, vilket aldrig är fel.
Pluggandet? Ja, det tar vi som det kommer. Än så länge känner jag vibbarna av struktur i alla fall.
Den här bjuder jag på
Onsdag 16 december;
//Jillsan - goder afton
Jag sov ca 3,5 timme och resten av tiden gick i princip till att gråta.
För mycket tankar, alldeles för mycket. Jag saknar folk och jag kommer att sakna folk.
Jag är rädd.
Idag däremot, är jag på ett ypperligt humör än så länge!
Jag känner hur julen bara smyger sig på och dessutom fick jag sova lite längre än vad jag hade trott.
Kastade mig sedan relativt pigg upp ur sängen, satte på hög musik och vinkade god morgon till Sture.
Idag ska vi göra en flickvän till Sture.
Dessutom kommer kanske min syster och hälsar på, vilket aldrig är fel.
Pluggandet? Ja, det tar vi som det kommer. Än så länge känner jag vibbarna av struktur i alla fall.
Den här bjuder jag på
Onsdag 16 december;
//Jillsan - goder afton
paradoxer
Jag är lite frustrerad, lite irriterad.
på mig själv, på situationer, på samhället, på normer och på tankeverksamhet.
Jag förbannar att man aldrig någonsin bara kan se sig själv som nöjd. Varför, kära vänner, är det så?
Jag menar, man borde kunna vara nöjd över det man presterat, hur lite det än må vara och inse att saker och ting kommer att lösa sig ändå. Man borde inte oroa sig så mycket.
Som nu ikväll exempelvis;
Jag hade vissa saker jag skulle göra enligt planen, men jag somnade, gjorde en snögubbe och somnade igen istället. Nu sitter jag här framför datorn och pressar mig till att plugga bara för att. Kunde jag inte istället vara nöjd med att jag hade varit kreativ, fått frisk luft och att jag nu har gjort det lilla som jag faktiskt har gjort, även om det inte är enligt planen? Kunde jag inte istället tänka att jag kan lägga mig och sova nu, för jag vet att det kommer att gå bra i slutändan ändå? Jag vet att man inte alltid kan tänka så, för då skulle hela systemet rasa, men ibland? Vissa tillfällen?
Och den här B-uppsatskursen tex; varför hetsar man upp sig så??
För det är nog precis vad vi alla har gjort. Hetsat upp oss i onödan och blåst upp hela grejen till orimliga proportioner. För låt oss nu se på situationen med nya ögon;
- Det är bara en vanlig kurs det gäller, 7,5 poäng
- Trots att arbetet och inlärningen i samband med kursen är mer individuellt och man har mer eget ansvar så bör ju examinationen ändå ligga på 7,5 poäng, dvs som en vanlig tenta.
- Kommer man väl igång så har man ju faktiskt mallar att gå efter, någorlunda.
- De har kortat ned terminen, vilket drabbar den här kursen. Så kursen är en vecka kortare och ligger dessutom över jul, vilket gör att vi inte får något juluppehåll. Samma arbetsinsats som skulle legat på en vanlig 7,5a är alltså ihoptryckt nu på kortare tid, vilket handledaren vet om.
= Jag tänker banne mig unna mig jullov i alla fall, lämna in något och är det sedan inte helt okej (efter de förutsättningar som jag nu radat upp) så är det inte det och då är det inte hela världen. Solen skiner även imorgon
på mig själv, på situationer, på samhället, på normer och på tankeverksamhet.
Jag förbannar att man aldrig någonsin bara kan se sig själv som nöjd. Varför, kära vänner, är det så?
Jag menar, man borde kunna vara nöjd över det man presterat, hur lite det än må vara och inse att saker och ting kommer att lösa sig ändå. Man borde inte oroa sig så mycket.
Som nu ikväll exempelvis;
Jag hade vissa saker jag skulle göra enligt planen, men jag somnade, gjorde en snögubbe och somnade igen istället. Nu sitter jag här framför datorn och pressar mig till att plugga bara för att. Kunde jag inte istället vara nöjd med att jag hade varit kreativ, fått frisk luft och att jag nu har gjort det lilla som jag faktiskt har gjort, även om det inte är enligt planen? Kunde jag inte istället tänka att jag kan lägga mig och sova nu, för jag vet att det kommer att gå bra i slutändan ändå? Jag vet att man inte alltid kan tänka så, för då skulle hela systemet rasa, men ibland? Vissa tillfällen?
Och den här B-uppsatskursen tex; varför hetsar man upp sig så??
För det är nog precis vad vi alla har gjort. Hetsat upp oss i onödan och blåst upp hela grejen till orimliga proportioner. För låt oss nu se på situationen med nya ögon;
- Det är bara en vanlig kurs det gäller, 7,5 poäng
- Trots att arbetet och inlärningen i samband med kursen är mer individuellt och man har mer eget ansvar så bör ju examinationen ändå ligga på 7,5 poäng, dvs som en vanlig tenta.
- Kommer man väl igång så har man ju faktiskt mallar att gå efter, någorlunda.
- De har kortat ned terminen, vilket drabbar den här kursen. Så kursen är en vecka kortare och ligger dessutom över jul, vilket gör att vi inte får något juluppehåll. Samma arbetsinsats som skulle legat på en vanlig 7,5a är alltså ihoptryckt nu på kortare tid, vilket handledaren vet om.
= Jag tänker banne mig unna mig jullov i alla fall, lämna in något och är det sedan inte helt okej (efter de förutsättningar som jag nu radat upp) så är det inte det och då är det inte hela världen. Solen skiner även imorgon
sture
Vi struntade i allt och gick ut och lekte i snön.
Tillsammans så byggde Jocke och jag ihop Sture som är vår nya kompis.
Och nu är jag för trött för att plugga...
"Någon annan gång" får det bli.. man oroar sig ändå för mycket.
Tillsammans så byggde Jocke och jag ihop Sture som är vår nya kompis.
Och nu är jag för trött för att plugga...
"Någon annan gång" får det bli.. man oroar sig ändå för mycket.
bomullstussar och bomullshjärna
Snö snö snö!
Det är hur mycket som helst, och det bara fortsätter.
Är så jäkla trött på skolan nu och har ingen som helst motivation. Vill bara få jul och träffa familjen igen.
Och jag saknar Jocke, bara sådana här korta stunder när han är borta på föreläsning. Han är det bästa som någonsin hänt mig.
Dumma dumma dumma skola.
Och vad gör man när man inte vill träffas av pilar från det som varit förr?
De svider så hårt. Fastän man vet att de egentligen bara är suddiga illusioner som försvinner som dimma när man träffats av dem. Sådär som i tecknade serier. Men ändå, ändå har de varit mer än verkliga förut.
Tisdag 15 december;
Det är hur mycket som helst, och det bara fortsätter.
Är så jäkla trött på skolan nu och har ingen som helst motivation. Vill bara få jul och träffa familjen igen.
Och jag saknar Jocke, bara sådana här korta stunder när han är borta på föreläsning. Han är det bästa som någonsin hänt mig.
Dumma dumma dumma skola.
Och vad gör man när man inte vill träffas av pilar från det som varit förr?
De svider så hårt. Fastän man vet att de egentligen bara är suddiga illusioner som försvinner som dimma när man träffats av dem. Sådär som i tecknade serier. Men ändå, ändå har de varit mer än verkliga förut.
Tisdag 15 december;
klockslag
Det snöar ute och det är vitt på marken
och det snöade även på lucia, trots att det visserligen kom en del regndroppar också, men ändå,
det är ett gott tecken.
Och det gör mig lite glad.
Trots allt som väntar framåt inom skolan och liknande så har jag ändå i år lyckats bygga upp en hyfsad julkänsla. Jag känner hur den liksom ligger där och glänser lite, även om saker omkring mig känns jobbiga.
Detta kan ju iofs bero på att vi har gjort en massa juliga saker, speciellt under vårt "uppehåll" vi tog här nu i helgen. Det hela resulterade i julmusik, inhandlande utav en massa julklappar (jag blev inte riktigt klar, men jag har inte ett öre kvar så de sista får inhandlas den 23e och Jocke får handla mat så länge), julmarknad i stan; kungsan och gamla stan framförallt, julklappsinslagning, luciamys, bakning, luciatåg i kyrkan osv.
Förövrigt är jag förvirrad.
B-uppsatskursen började idag och jag vet inte riktigt hur jag känner. Det känns liksom både bra och dåligt, och det är oerhört förvirrande. Det känns som att det kommer bli en väldig massa jobb som jag inte kommer att ha tid till, men det känns samtidigt inte som att arbetet är oöverkomligt. Jag kände mig dock överkörd av en lastbil idag när vi fick reda på att det vi hade tänkt göra och hade planerat inför, inte går att genomföra. Så vi fick starta om och ändra inriktning, vilket bidrar till ytterligare förvirring. Dessutom kan jag tillägga att eftersom vi var insnöade på ett visst sätt att arbeta så har jag bara läst de partierna, för tiden räckte inte till. Så nu vet jag inte hur tiden ska räcka till för att hinna läsa allt annat. Det blir bara några få dagar ledigt kring jul och nyår.. Resten får gå till ett försök till pluggande.. Det är oerhört vad social jag kommer att känna mig
Måndag 14 december;
//Jillsan - behöver
och det snöade även på lucia, trots att det visserligen kom en del regndroppar också, men ändå,
det är ett gott tecken.
Och det gör mig lite glad.
Trots allt som väntar framåt inom skolan och liknande så har jag ändå i år lyckats bygga upp en hyfsad julkänsla. Jag känner hur den liksom ligger där och glänser lite, även om saker omkring mig känns jobbiga.
Detta kan ju iofs bero på att vi har gjort en massa juliga saker, speciellt under vårt "uppehåll" vi tog här nu i helgen. Det hela resulterade i julmusik, inhandlande utav en massa julklappar (jag blev inte riktigt klar, men jag har inte ett öre kvar så de sista får inhandlas den 23e och Jocke får handla mat så länge), julmarknad i stan; kungsan och gamla stan framförallt, julklappsinslagning, luciamys, bakning, luciatåg i kyrkan osv.
Förövrigt är jag förvirrad.
B-uppsatskursen började idag och jag vet inte riktigt hur jag känner. Det känns liksom både bra och dåligt, och det är oerhört förvirrande. Det känns som att det kommer bli en väldig massa jobb som jag inte kommer att ha tid till, men det känns samtidigt inte som att arbetet är oöverkomligt. Jag kände mig dock överkörd av en lastbil idag när vi fick reda på att det vi hade tänkt göra och hade planerat inför, inte går att genomföra. Så vi fick starta om och ändra inriktning, vilket bidrar till ytterligare förvirring. Dessutom kan jag tillägga att eftersom vi var insnöade på ett visst sätt att arbeta så har jag bara läst de partierna, för tiden räckte inte till. Så nu vet jag inte hur tiden ska räcka till för att hinna läsa allt annat. Det blir bara några få dagar ledigt kring jul och nyår.. Resten får gå till ett försök till pluggande.. Det är oerhört vad social jag kommer att känna mig
Måndag 14 december;
//Jillsan - behöver
pudding
Det mesta är mys,vi har handlat julklappar, kollat på idol och Jocke är söt.
Han ramlar runt lite överallt och är tre år gammal.
Fredag 11 december;
//Jillsan - ambivalens
konstnärlig
Jag tar nu officiellt helg!
Forskningsdesignen är klar och inlämnad och jag tror att jag behöver en helg helt ledig från skola för att orka med tempot som kommer att komma sen, över jul exempelvis. Så nu vankas pepparkakshusbygge, Stockholm♥, julklappshandling, julmarknad i gamla stan, luciafirande hemma, luciafirande i kyrkan och en massa bakning.
Jag tror det kommer att bli toppen.
Torsdag 10 december;
//Jillsan - ska konfrontera vissa bokstäver
Forskningsdesignen är klar och inlämnad och jag tror att jag behöver en helg helt ledig från skola för att orka med tempot som kommer att komma sen, över jul exempelvis. Så nu vankas pepparkakshusbygge, Stockholm♥, julklappshandling, julmarknad i gamla stan, luciafirande hemma, luciafirande i kyrkan och en massa bakning.
Jag tror det kommer att bli toppen.
Torsdag 10 december;
//Jillsan - ska konfrontera vissa bokstäver
den enkla framtiden
Fasiken vad jag inte tycker om det här.
Det liksom sliter och river i hela kroppen. Jag vill kunna se fram emot jul, men just nu känns det bara som att allting är ett enda stort kaos. Jag sitter med näsan nedgrävd i böcker och vet inte ens vad jag läser eller skriver om, jag har funderingar och frågor nedkladdade på papper överallt som jag inte har någon som helst koll på. Det är ett kaos i mitt strukturerade kungarike. Igår satt jag i princip hela dagen, fram till 1 på natten/kvällen, och idag lär väl blir något liknande, speciellt eftersom jag inte verkar kunna komma till skott på samma sätt idag.
Imorgon måste vi ha den här designen klar, för att jag ska kunna åka iväg och ha en ledig helg med julmarknad och diverse med min mamma och syskon. Det är traditioner, de måste man liksom hålla på.
Problemet är bara att jag har så jäkla svårt att skriva ihop med någon, konkret, på plats. Jag tycker det är så mycket enklare och smidigare att bara gå hem och skriva ihop allt själv eller på olika håll, på sitt eget sätt, istället för att diskutera och rådfråga varandra om allt. Man tänker mer än sällan lika..
Som att inte den här designen är tillräckligt hemsk; på måndag börjar själva uppsatskursen då vi faktiskt ska göra det vi har skrivit om i designen och sedan skriva en kvalitativ rapport på det på typ 9 sidor. Och detta ska göras över jul och nyår, när vi i "teamet" är ifrån varandra..
Ja, man kan ju vara glad att man inte är född i Afrika.
Onsdag 9 december;
//Jillsan - vill ha fokus
Det liksom sliter och river i hela kroppen. Jag vill kunna se fram emot jul, men just nu känns det bara som att allting är ett enda stort kaos. Jag sitter med näsan nedgrävd i böcker och vet inte ens vad jag läser eller skriver om, jag har funderingar och frågor nedkladdade på papper överallt som jag inte har någon som helst koll på. Det är ett kaos i mitt strukturerade kungarike. Igår satt jag i princip hela dagen, fram till 1 på natten/kvällen, och idag lär väl blir något liknande, speciellt eftersom jag inte verkar kunna komma till skott på samma sätt idag.
Imorgon måste vi ha den här designen klar, för att jag ska kunna åka iväg och ha en ledig helg med julmarknad och diverse med min mamma och syskon. Det är traditioner, de måste man liksom hålla på.
Problemet är bara att jag har så jäkla svårt att skriva ihop med någon, konkret, på plats. Jag tycker det är så mycket enklare och smidigare att bara gå hem och skriva ihop allt själv eller på olika håll, på sitt eget sätt, istället för att diskutera och rådfråga varandra om allt. Man tänker mer än sällan lika..
Som att inte den här designen är tillräckligt hemsk; på måndag börjar själva uppsatskursen då vi faktiskt ska göra det vi har skrivit om i designen och sedan skriva en kvalitativ rapport på det på typ 9 sidor. Och detta ska göras över jul och nyår, när vi i "teamet" är ifrån varandra..
Ja, man kan ju vara glad att man inte är född i Afrika.
Onsdag 9 december;
//Jillsan - vill ha fokus
problematik
Jag sov kasst inatt (igen).
Är det inte trångt så är det mardrömmar och är det inte det så är det för mycket tankar i huvudet och är det inte det så är det magvärk och är det inte det så är det obekvämt, eller något annat. I det här fallet var det troligtvis mest sängen. Jag hade ont när jag vaknade och hade legat obekvämt hela natten. Att sova på en soffa med en stor skarv i är nog inte det mest optimala.
Idag försöker jag läsa hemma för att samtidigt försöka få tag på läkaren, men det verkar vara lönlöst. Får jag inte någon kontakt nästa gång jag ringer så ger jag upp och försöker imorgon igen. Hur som helst så hoppas hoppas jag att jag får allt läst idag som borde vara läst, så att vi kan lägga onsdag och torsdag på att sätta ihop arbetet.
Förövrigt så funderar vi på att vara jourhem åt en hund efter nyår. Vi är riktigt sugna faktiskt...
Tisdag 8 december;
//Jillsan - är galet förälskad i Joakim Millén
Är det inte trångt så är det mardrömmar och är det inte det så är det för mycket tankar i huvudet och är det inte det så är det magvärk och är det inte det så är det obekvämt, eller något annat. I det här fallet var det troligtvis mest sängen. Jag hade ont när jag vaknade och hade legat obekvämt hela natten. Att sova på en soffa med en stor skarv i är nog inte det mest optimala.
Idag försöker jag läsa hemma för att samtidigt försöka få tag på läkaren, men det verkar vara lönlöst. Får jag inte någon kontakt nästa gång jag ringer så ger jag upp och försöker imorgon igen. Hur som helst så hoppas hoppas jag att jag får allt läst idag som borde vara läst, så att vi kan lägga onsdag och torsdag på att sätta ihop arbetet.
Förövrigt så funderar vi på att vara jourhem åt en hund efter nyår. Vi är riktigt sugna faktiskt...
Tisdag 8 december;
//Jillsan - är galet förälskad i Joakim Millén
hallelujah
NYCKLAR HITTADE!
Nu känner jag nästan för att plugga..
Nu känner jag nästan för att plugga..
hjärtsår
Nycklar, oro, B-uppsatser, böcker, magont, spåtanter och trötthet.
Det är ungefär den saliga blandning som mitt liv kretsar kring just nu.
Imorgon ska jag ringa läkaren och posta mitt brev till spåtanten. Det är min sista utväg och jag tänker i alla fall prova, hur galet det än må låta. Idag fick jag reda på att summan sammanlagt skulle bli 5000, och det känns inte så roligt för någon av oss.
Magen blir värre och värre igen, och polisen gav ingenting.
Nu ska jag istället försöka klura ut något ställe som jag förknippar med kärlek eller dr det finns hjärtan, och på samma gång är någonstans i stan där det finns en disk man kan lämna in saker över.
Har ni tips?
Måndagen 7 december;
Det är ungefär den saliga blandning som mitt liv kretsar kring just nu.
Imorgon ska jag ringa läkaren och posta mitt brev till spåtanten. Det är min sista utväg och jag tänker i alla fall prova, hur galet det än må låta. Idag fick jag reda på att summan sammanlagt skulle bli 5000, och det känns inte så roligt för någon av oss.
Magen blir värre och värre igen, och polisen gav ingenting.
Nu ska jag istället försöka klura ut något ställe som jag förknippar med kärlek eller dr det finns hjärtan, och på samma gång är någonstans i stan där det finns en disk man kan lämna in saker över.
Har ni tips?
Måndagen 7 december;
fanfanfan
Jag är trött
Jag är trött och jag orkar ingenting och jag har en sådan lust att bara skita i allt.
Jag är psykiskt och fysiskt utmattad och vill bara sova bort dagarna.
Jag är trött på skolan
Jag är trött på nycklarna som har upphört att existera
Jag är trött på att vara trött
Jag är trött på idioter
Jag är trött på att tiden inte räcker till
Jag är trött på min kropp som verkligen inte på något sätt fungerar som den ska
Jag är trött på att världen är orättvis
Jag är inte trött på dig däremot ♥
Nycklarna, som sagt. De har inte dykt upp. Vi har vänt upp och ned på hela lägenheten flera gånger om, vi har varit i Cityhuset och kollat, vi har varit på Ica och kollat (inte för att det är så troligt att de skulle var där, men ändå) De kommer liksom inte bara att dyka upp här, vi har tittat överallt. Tom. i soppåsar och tvättkorgar. Så det som återstår är polisen och skolan. Men det är så fruktansvärt mystiskt hela grejen, för jag tar i princip aldrig upp dem ur min väska, de ligger alltid där. Och jag gick från Cityhuset i torsdags, låste för att sedan traska direkt för att möta Jocke och sedan gå hem. Dagen efter gick jag till skolan, var på seminarium och gick sedan till 46an för att upptäcka att jag inte hade några nycklar. Var någonstans där på vägen kan de ha försvunnit? Jag har ju inte haft någon användning för dem så jag har inte ens tagit upp dem..
Och skulle de mot all förmodan ha ramlat ur på något sätt så borde det ha märkts, det är ganska många nycklar på knippan. Men, dyker de inte upp så blir det till att byta lås och betala.. lite läskigt är det också att veta att någon rent tekniskt bara skulle kunna knalla in här..
Jag orkar bara inte med det hela mitt i allt annat. Framförallt inte min mage.
Eftersom det bara är nycklarna jag kan fokusera på just nu så kommer allting annat på efterkälken, exemplevis skolan, som jag redan har så lite energi för.. Så jag vet inte alls hur detta ska gå till. Helst av allt vill jag bara begrava mig under mitt täcke.
Ikväll var vi i alla fall över till Jennifer och Lasse och advents/glöggmyste lite. Det var välbehövligt.
Toppenmänniskor det där..
Söndag 6 december, andra advent;
//Jillsan - ber
när saker och ting känns svårt
Jag har totalt tappat bort mina nycklar, eller rättare sagt, jag har inte tappat bort dem för jag har inte haft dem uppe sedan jag låste sista gången så jag kan inte ha tappat dem. Men de är spårlöst borta, de finns ingenstans. Allting blir jätteproblematiskt och jag blir jättenervös. Hittar vi dem inte så är det både mitt och Jockes lås som måste bytas, vilket kostar en massa massa pengar. Har letat i varje vrå av lägenheten, varje vrå av varje klädesplagg, varje jacka, varje väska, varje låda, bakom alla sängar och överallt annars. Det här är ju löjligt.
Jag drack 3,5 öl igår, vilket jag trodde skulle fungera okej. Det gjorde det också, tills mitt i natten någon gång när magen vände sig upp och ned och började slita sönder sig själv. Jag hostade och spydde blod och vred mig i kramper resten av natten. Har försökt äta något nu på morgonen, men det gör mest ont. Lite bätter är det i alla fall. Jag hoppas hoppas hoppas att blodet bara var för att det slet i halsen och att det inte kom från magen. Jag börjar bli mer och mer rädd och jag var skräckslagen inatt. Men det har ju varit så mycket bättre på sista tiden, så jag vill verkligen inte göra en gastroskopi, och jag vill verkligen inte ha blödande magsår.
Förövrigt var kvällen igår väldigt trevlig.
Plugga idag? Det var tanken, men nej. Det går inte.
//Jillsan - behöver ordning
Jag drack 3,5 öl igår, vilket jag trodde skulle fungera okej. Det gjorde det också, tills mitt i natten någon gång när magen vände sig upp och ned och började slita sönder sig själv. Jag hostade och spydde blod och vred mig i kramper resten av natten. Har försökt äta något nu på morgonen, men det gör mest ont. Lite bätter är det i alla fall. Jag hoppas hoppas hoppas att blodet bara var för att det slet i halsen och att det inte kom från magen. Jag börjar bli mer och mer rädd och jag var skräckslagen inatt. Men det har ju varit så mycket bättre på sista tiden, så jag vill verkligen inte göra en gastroskopi, och jag vill verkligen inte ha blödande magsår.
Förövrigt var kvällen igår väldigt trevlig.
Plugga idag? Det var tanken, men nej. Det går inte.
//Jillsan - behöver ordning
focus
Jag har nyss insett att jag är världsbäst på att göra guacamole. Och idag sa dessutom kursansvarige att jag borde satsa på en karriär som mediagranskare. Två nya vägar att gå kanske?
Förövrigt har vi besök ifrån Dalarna och jag kämpar just nu mot tröttheten, har inte somnat än men lär säkert göra det lagom tills Jocke och Viktoria kommer tillbaka. Seminariet idag gick bra, men jag har varit så trött ända sedna jag klev upp, att jag knappt orkade sitta och jobba med Marina efteråt. Jag skrattade åt allt och allt kändes bara flummigt och jobbigt. Som vanligt alltså. Hur som helst så måste jag plugga järnet nu, hela helgen och resten av tiden fram tills början av januari också. Men idag ska jag ta det lugnt, och ikväll ska vi "festa" lite.
Imorgon är det utbildningsdag med ELSA som gäller och på söndag är det redan andra advent. Satan vad fort tiden går.
Databaserna på mdh är dumma, de ger mig inag vetenskapliga artiklar som jag ska ha.
Förövrigt har vi börjat titta på "När karusellerna sover" som julkalender i år från -98 tror jag. Mycket bättre än dagens julkalendrar i alla fall.
Jag har dessutom tappat bort mina nycklar. Det är ju inte klokt.
Fredag 4 december;
Förövrigt har vi besök ifrån Dalarna och jag kämpar just nu mot tröttheten, har inte somnat än men lär säkert göra det lagom tills Jocke och Viktoria kommer tillbaka. Seminariet idag gick bra, men jag har varit så trött ända sedna jag klev upp, att jag knappt orkade sitta och jobba med Marina efteråt. Jag skrattade åt allt och allt kändes bara flummigt och jobbigt. Som vanligt alltså. Hur som helst så måste jag plugga järnet nu, hela helgen och resten av tiden fram tills början av januari också. Men idag ska jag ta det lugnt, och ikväll ska vi "festa" lite.
Imorgon är det utbildningsdag med ELSA som gäller och på söndag är det redan andra advent. Satan vad fort tiden går.
Databaserna på mdh är dumma, de ger mig inag vetenskapliga artiklar som jag ska ha.
Förövrigt har vi börjat titta på "När karusellerna sover" som julkalender i år från -98 tror jag. Mycket bättre än dagens julkalendrar i alla fall.
Jag har dessutom tappat bort mina nycklar. Det är ju inte klokt.
Fredag 4 december;
skuggregn
Kontrollen kommer tillbaka - i vågor.
Herr Winnerbäck var fruktansvärt bra, han var underbar.
Det enda jag tyckte var tråkigt var att jag saknade vissa låtar, men jag menar man kan ju inte få allt. Dessutom bjöd han istället på ett par överraskningar, så det hela var en fröjd för öronen i alla fall, på många sätt. Det är få som kan fånga vardagspoesin som den mannen kan, och det är få som kan sjunga så rakt in i hjärtat.
Imorgon får vi besök ifrån Dalarna och ikväll ska jag fortsätta med den sista seminarieuppgiften på mycket länge. Därefter sätter vi igång med Forskningsdesign och B-uppsats, så får vi se hur det går. Just för tillfället ser det ändå relativt lugnt ut, jag önskar bara att jag hade hunnit/prioriterat att läsa lite mer i böckerna än vad jag har gjort, nu när det ska börjas skrivas. En del artikelsökning och annat återstår också.
Jag längtar väldigt mycket till nästa jul, när jag inte kommer att skriva någon B-uppsats eller vara efter (som förra året) kring jul. Nästa jul, då blir det bara vanligt pluggande.
Torsdag 3 december;
Herr Winnerbäck var fruktansvärt bra, han var underbar.
Det enda jag tyckte var tråkigt var att jag saknade vissa låtar, men jag menar man kan ju inte få allt. Dessutom bjöd han istället på ett par överraskningar, så det hela var en fröjd för öronen i alla fall, på många sätt. Det är få som kan fånga vardagspoesin som den mannen kan, och det är få som kan sjunga så rakt in i hjärtat.
Imorgon får vi besök ifrån Dalarna och ikväll ska jag fortsätta med den sista seminarieuppgiften på mycket länge. Därefter sätter vi igång med Forskningsdesign och B-uppsats, så får vi se hur det går. Just för tillfället ser det ändå relativt lugnt ut, jag önskar bara att jag hade hunnit/prioriterat att läsa lite mer i böckerna än vad jag har gjort, nu när det ska börjas skrivas. En del artikelsökning och annat återstår också.
Jag längtar väldigt mycket till nästa jul, när jag inte kommer att skriva någon B-uppsats eller vara efter (som förra året) kring jul. Nästa jul, då blir det bara vanligt pluggande.
Torsdag 3 december;
kontroll
Jag känner plötsligt att den där preliminära kontrollen som jag tyckte mig ha för någon dag sedan är som bortblåst. Istället tycks det som att mitt huvud pressats ihop och kastas in i en karusell, för att sedan hamna borrtappat som en vante i ett dike. Jag är snurrig och jag är förvirrad, och hela tiden kommer det nya saker att tänka på, att komma ihåg, att inte glömma bort.
Föreläsningen idag gjorde mig inte klokare utan snarare mer förvirrad, vilket är synd. Och läsa tillräckligt mycket, det hinner jag heller inte göra.
Min telefon är dum i simkortet (jag räknar med att simkortet klassas som telefonens huvud, vilket gör att jag syftar till simkortet istället för den vanliga klyschan om att den är dum i huvudet, vilket i detta fall skulle te sig rätt ologiskt.)
Jag skulle hur som helst vilja kasta den i soporna och spotta på den.
Men, nog om detta - ikväll åker vi till Västerås och glädjer oss åt att musiken kan lysa upp så mycket i livet,
Mr Winnerbäck, tack för detta.
Onsdag 2 december;
Föreläsningen idag gjorde mig inte klokare utan snarare mer förvirrad, vilket är synd. Och läsa tillräckligt mycket, det hinner jag heller inte göra.
Min telefon är dum i simkortet (jag räknar med att simkortet klassas som telefonens huvud, vilket gör att jag syftar till simkortet istället för den vanliga klyschan om att den är dum i huvudet, vilket i detta fall skulle te sig rätt ologiskt.)
Jag skulle hur som helst vilja kasta den i soporna och spotta på den.
Men, nog om detta - ikväll åker vi till Västerås och glädjer oss åt att musiken kan lysa upp så mycket i livet,
Mr Winnerbäck, tack för detta.
Onsdag 2 december;
en omöjlighet
Jag stod vid fönstret klockan halv 3 inatt.
Jag stod och tittade ut, för sova kunde jag ändå inte göra.
Och jag insåg, att jag är bara en enda människa.
Jag är inte tillräckligt stor och stark för att klara av allting ensam.
som jag alltid trott.
Hela natten trängdes tusentals tankar i mitt huvud och jag kunde bara inte somna, jag hade svårt att få luft och den svaga hyperventilering som uppkom av detta gjorde att allt snurrade ännu mer i huvudet. Magkatarrsmagen gjorde ont och gjorde mig illamående.
Så sovit inatt, det har jag inte gjort. Och julkalendern imorse, den var inge vidare.
Men solen skiner i alla fall denna decemberförmiddag, så nu kunde man ju hoppas på lite snö.
Jag har massor att ta itu med, både praktiskt och genom tankearbete.
Så det är väl lika bra att sätta igång.
Tisdag 1 december:
Jag stod och tittade ut, för sova kunde jag ändå inte göra.
Och jag insåg, att jag är bara en enda människa.
Jag är inte tillräckligt stor och stark för att klara av allting ensam.
som jag alltid trott.
Hela natten trängdes tusentals tankar i mitt huvud och jag kunde bara inte somna, jag hade svårt att få luft och den svaga hyperventilering som uppkom av detta gjorde att allt snurrade ännu mer i huvudet. Magkatarrsmagen gjorde ont och gjorde mig illamående.
Så sovit inatt, det har jag inte gjort. Och julkalendern imorse, den var inge vidare.
Men solen skiner i alla fall denna decemberförmiddag, så nu kunde man ju hoppas på lite snö.
Jag har massor att ta itu med, både praktiskt och genom tankearbete.
Så det är väl lika bra att sätta igång.
Tisdag 1 december:
