blingbling, eller blinkblink?
ALLMÄNT...
Namn: Jill Linnéa Svennberg aka Jillsan
Piercingar: En i tragus, sen fyra hål i öronen också om det räknas
Tatueringar: Ja, Metallica på vaden/smalbenet. En till är på väg och har varit länge men blir hela tiden framflyttad pga tid- och pengabrist.
Längd: 165
Skostorlek: 39
Hårfärg: Just nu? Mörkbrunt. Men det varierar ungefär som vindriktningen..
Är du kär i någon: Excuse me, I don't understand?.. Vadå kär? Ja, jag är kär i mig själv, så långt vet jag.
Önskar du att du bodde någon annanstans: Ja, jag vill bo i Stockholm, mitt i, lite utanför eller i alla fall i Stockholms län, det spelar ingen roll. Bara det är där någonstans. Inom det området pendeln går brukar vara mitt riktmärke, menmen, nu blir det till att plugga ett par år först. Skärgården väntar kring hörnet för mina drömmar också. Dit kommer jag alltid tillbaka, oavsett. Skönhet
Tänker du på självmord: Nej, iallafall inte för egen del
Tycker andra att du är attraktiv: Haha, fånig fråga. Hur ska jag kunna veta det? Men trots alla mina brister och fel så finns det de som uttryckt det ja..
Vilket shampoo använder du: Wella
Vilken parfym använder du: Gucci rush och Escada magnestism
Vad är du rädd för: Ensamhet, döden, spindlar
Gillar du att tvätta: Egentligen gör jag ju det på sätt och vis, eftersom jag tycker om att få ordning på saker
Gillar du Berg-och-Dalbana: Ja - väldigt mycket sålänge det gäller nöjesparker. Gäller det mitt eller andras humör? - nej. Gäller det mitt liv? - nej.
SENASTE...
Film du hyrde: Hmm, vet ej.. det var nog någon läskig med Robban.
Film du köpte: Jag fick sex and the city filmen av Robban, men jag betalade den då inte. Iofs fick jag med nån film i en tidning jag köpte häromdagen.. men den var inte så bra..
Låten du lyssnade på: Coldplay - Amsterdam
Låten du hade på hjärnan: Bitch
Låten du laddade ner: Njae va.. gör inte mycket sånt
Personen du ringde: Sara
TV program du tittade på: Idol, go Lars
Personen du tänkte på: Mamma
FAVORIT...
Mat: Beror på, men överlag så är det nog någon sorts köttbit, oxfilé typ. På "Ett Glas" tillexempel
Låt: Kan inte nämna en, kan nämna fler än det antal gånger jag har hostat idag.. Och det säger inte lite.. 99% av Metallicas låtar tex, alla av dem betyder något särskilt för mig. Annars gillar jag The gardens tale och Hallelujah.
Sak att göra: Skapa struktur och ordning. Göra klart något, slappa med gott samvete.. (och jag slänger in festa också)
Sport: återigen, får man säga wii? ^^ för det kickar jag ass på
Dryck: Kaffe och te. Och drinkar av många olika slag.. och ibland ett glas vitt. Och ibland varm choklad. Smoothiesar, om det räknas som drycker.
Kläder: Kläder som sitter riktigt skönt och bra, just nu är jag inne i en period där väldigt mycket skjortklänningar cirkulerar..
Film: Lord of the rings triologin, (inte helt oväntat svar för de som känner mig.) Sen fastnade jag också väldigt för "The Illusionist" när jag såg den
Bil: Bentley ;) eller en gammal mustang.
ANTAL...
Gånger du varit kär: Är det allvarligt talat verkligen menat att man ska räkna sånt? Det beror ju på hur det definieras.. Jag, tillexempel, är ju en väldigt känslosam person som har lätt för att falla för folk. Men, om man ska räkna riktig kärlek får man nog kategorisera in det i olika nivåer, för annars kommer vi upp i ett antal på säkert 20-30 pers från 6-års åldern tills nu ;) Riktigt kär sa vi?.. Hmm, 3-4 ggr kanske, kanske 3, kanske 2, kanske egentligen bara en.. Jag har svårt att svara på den här frågan.
Gånger ditt hjärta brustit: Mitt hjärta har blivit krossat, trampat på, överkört ett par gånger, det medger jag. Men då måste jag ju också samtidigt medge att några gånger som mitt hjärta gått sönder är det jag själv som trasat sönder det.
Hjärtan brustit på grund av dej: Jag kan räkna till 3 iallafall.. Usch vilken hemsk fråga. Kanske fler, det vet man ju inte riktigt
Gånger ditt namn varit med i tidningen: Njae, någon gång sådär.. Några födelsedagsannonser och sånt..
Ärr du har på kroppen: Har inte räknat, men jag har iallafall 2-3 relativt stora + ett där jag tagit bort en leverfläck
SENASTE...
Bok du läste: Men åååh, prata inte om böcker. Just nu är jag inne i en period där jag inte riktigt tycker om böcker om man säger så. Det var länge sedan jag läste en bok som jag ville läsa
Personen du fick mail av: Hum...hum.. vet inte, nån socialt ansvarig inom kåren kanske
Personen du fick brev av: Jag får inte brev. Fast jag får otroligt flashiga teckningar från mina personliga småmänniskor..
Personen du fick sms av: Adde
Gången hela din familj åt middag tillsammans: Det var nog rätt länge sedan , vid någon födelsedag? Eller midsommar? Det händer inte så ofta.. En födelsedag skulle jag gissa på
ÖVRIGT...
Vad har du gjort idag: Hostat, varit på ett seminarium, sovit, städat, lagat mat, frysit, lyssnat på musik
Var det kul: Öhm, nej? Musiken isåfall då
Hur tidigt stiger du upp: Det beror på. Jag är rädd för att jag snart kommer till en fas där jag inte stiger upp längre utan bara sover dygnet runt.. Men vardagar när jag måste? Ca 7.
Gillar du att slåss: Jag boxar på de jag tycker förtjänar det och jag boxar väääldigt hårt.
Vad ska du göra ikväll: värma mig, läsa(?) sova
Är du seriös: Med att sova? Haha, va fan tror du? :)
Vad är du allergisk mot: Jobbiga frågor. Jobbiga människor. Jobbiga dagar.
Var har du ont: Nu? Jag har lite värk i min självkänsla, det ömmar lite i mina tankar och jag har fått ett blåmärke i min prestationsångest
Använder du hårspray: Ja
Kan du stå på händer: Öh, nej.
Favorit serie: One Tree Hill, för den är så attans söt
ÖVRIGT MER...
Salt eller socker: Fruktsocker
Gillar du ketchup: Nej, inte särskilt. Fast mer än senap.
Är du glad nu: Är frågan om jag är sådär sprudlande överlycklig, hoppande i taket? Nej - det är jag inte. Jag orkar heller inte vara "ledsen" Jag är nog mer likgiltig.
Var du glad igår: Njae. Nej, det var jag egentligen inte. Fast vissa delar av dagen var ju bättre än andra..
Känner du någon som jobbar på sjukhus: Japp, det gör jag sörrö sörrö
Vad dansar du till: Jag dansar. Till allt. Punkt.
Stockholm är:
"Det är ett mysterium, som en gåva man får som kommer tillbaks varje år
Från Söders gator ner mot Gamla stan, Drottninggatan och på Stureplan
Det är en feberdröm, det är en hemlig affär.
Det är sommar i Stockholm och jag stannar här." - Mauro Scocco
"Solljuset stiger ur havet,
spelar i koppar och glas,
Stockholm i gryningen strålar
som var hon en gyllene vas,
med blommor från Östersjöns stränder,
med ängsört från ekarnas sal,
en skönhet på urbergets stränder,
Mälarens ljuva vestal.
Stockholm i mitt hjärta,
låt mig besjunga dig nu,
åldrad i ungdomlig grönska,
öarnas stad, det är du!
Av städer jag känner i världen
är du den stad som fått allt.
Genom Mälarens kärlek till havet
en blandning av sött och salt.
Solljuset dansar på fjärden,
det glittrar för stort och för smått,
för träkåken uppe på Söder
men även för Konungens slott.
Det porlar i fiskrika strömmar,
det valsar i Mälarens famn,
det skymmer och skänker oss drömmar
sjungandes sjöstadens namn.
Skymningen kom i en smekning
av kvällsbrisens skälvande hand.
Nu rodnar solen i fönstren
på Söder och Norr Mälarstrand.
Säj, hör du musiken och skratten
från Djurgården och Gröna Lund,
en lovsång till Stockholm i natten
från skärgårdens vikar och sund." - Lasse Berghagen
Det finns inte tillräckliga ord
Göteborg är: bra, för de har Ullevi där Metallica kan spela på en plats som faktiskt någorlunda förtjänar deras närvaro
Kan du sjunga: Jag törs nog erkänna det vid det här laget. Sången är min största passion
Mer värt än guld: Sömn, kärlek
Spaghetti eller makaroner: Maggots eller maskar?
Ett land jag helst vill besöka: Grekland, USA
Ska bli skoj: Sittningen imorgon förhoppningsvis - Beavers!
Ska inte bli skoj: Att komma ikapp med skolan, framförallt eftersom jag aldrig kan hålla mig vaken
Sparar till: Julklappar, en ipod, en kamera (betala räkningarna?)
Väntar på: Att få allt undanstökat, midsommar, att hitta rätt i livet.
Pålägg som gäller: Hmm, philadelphiaost (jag vet fortfarande inte hur det stavas, och nej, jag har inte lagt energi på att kolla upp det)
Dagens dryck: Kaffe, kaffe, kaffe
//Jillsan - treat me well, jag är oskyldig!
är det efterfest på er balkong??
Hur länge sen var inte den här liksom? =)
Jag hade otur som mötte dej
Jag levde sunt och odlade anden inom mej
Jag bytte whiskyn mot fågelsång
Jag låg och såg när min vänner höll igång..
Jag blir också väldans glad av den här:
Midsommarmidsommarmidsommarmidsommarmidsommar.
Varma sommarnätter i skärgården
och musik spelas långt borta. Men det hör inte vi.
//Jillsan - hide the rum!
Yeasterday is history, tomorrow is a mystery, today is a gift. That's why it's called present
"If we shadows have offended,
think but this and all is mended.
That we have but slumber'd here,
whilst these visions did appear. "
-a Midsummer Nights Dream, William Shakespeare
//Jillsan - Why is the rum always gone?
mysteriet kring sömn
- Coops egen isglass är godare än GBs
- Värmlänningar är väldigt omtänksamma och trevliga
Skulle enligt min plan ha läst massor idag, läst klart boken. Jag skulle också ha gjort den lilla skriftliga uppgiften med Johanna. Men det gick inte. Det gick inte alls, att vara på seminariet idag var riktigt jobbigt. Kunde knappt hålla ögonen öppna, kunde knappast fokusera. Trots läraren, som är mycket trevlig, mycket duktig, mycket pedagogisk och mycket rolig (till skillnad från andra lärare) så ville jag bara därifrån. När det äntligen var slut, var jag tvungen att komma därifrån och hem så fort som möjligt. Jag kom hem, slockande och sov i ca 3 timmar. Vet inte vad jag ska göra..
Jag hoppas att jag kan ha roligt på sittningen imorgon ändå..
Jag har iallafall diskat, städat och ätit idag. Det är ju någon sorts prestation. Men nu har jag gett mig själv ledigt för kvällen, för jag är alldeles snurrig i huvudet och känner ett stort tryck kring hela huvudet. Med tanke på vad som hände igår så måste jag försöka intala mig själv att ta det lugnt, hur stressad jag än är, tills jag är helt frisk..
Jag tror annars jag bara kommer att bli sämre.
Idol snart, go Lars.
//Jillsan - happy halloween
vaknade nu på morgonen och..
första snön!
Jag får nu officiellt börja för iår...
//Jillsan - ♥
bekräftelse
Med stora bokstäver
planer och sånt tjafs
Allt snurrade till och blev svart för ett ögonblick, var tvungen att sätta mig ned vid vägkanten ett tag.
Skitläskigt.
Jag ska nog försöka ta det lite lugnare..
Jag har iaf en plan för närmaste tiden (Ja, jag har nu gjort upp en plan och jag känner mig lite mer back on track)
Prioritet 1: att bli helt frisk
utifrån det är planen utformad
Tyvärr gick inte min fina plan jag hade gjort i paint, att lägga upp här. Menmen, den ligger som skrivbordunderlägg istället.'
Idag har jag äntligen, efter ca 2,5 månad och 8 påminnelser och klagomål, äntligen fått mitt förråd!
Nu gäller det bara att fort som attan skaffa ett hänglås så ingen snor det igen...
//Jillsan - give it back
jag vet det.. nu..
Men jag tänker inte lägga upp den här. Den som vill läsa den får leta där jag kan ha gömt den, eller möjligtvis fråga.
Idag hittade jag också världens sötaste lilla klänning.
Jag tänker då inte lägga upp någon fånig bild dock. Den som vill se den får komma hit och titta.
Så otroligt trött, så inte kapabel till att somna.
//Jillsan - in such a state of mind
tjuvlyssnat
Utanför Chaplin's Bar, Stockholm
En ganska full kille ~19 står utanför klubben med en inte lika full tjej ~18. De pratar en stund, och det framgår att tjejen är engelsktalande. Plötsligt rapar killen.
Killen: "Oh, excuse me, I usually rape when I'm drunk."
det löser sig (kemiskt)
Det måste lösa sig, alltså löser det sig.
sometimes it's good
sometimes it's great
sometimes it's just meant to be
do you believe in destiny..?
"Most people are other people.
Their thoughts are someone else's opinions,
their lives a mimicry,
their passions a quotation."
//Jillsan - jag ska återkomma med något mer filosofiskt snart.
cuddle up
Den där medicinen hjälper inte särskilt mycket, gör mig bara trött något fruktansvärt, alltså värre än vanligt.
Pallrade mig ned på stan en sväng för att göra några få inköp, bla en bok.
Så nu är planen att sova, sen läsa..
Det var faktiskt riktigt länge sedan jag kände mig såhär sunkig, jag känner mig som världens sunkigaste människa; svullna körtlar vilket gör att hela ansiktet ser svullet ut, blek, stora påsar under ögonen.. Tänk vad ett sjukdomstillstånd kan göra med en..
Oberoende vad man tycker om bandet i sig, eller all annan musik de har gjort, kan man väl aldrig riktigt komma ifrån att just den här låten är bra?...
Jag gillar den iallafall..
Hmm, tänk om någon skulle göra en powerballad av den.. hmm.. Mkt bra, mkt bra
Do you still remember how we used to be
Feeling together believe in whatever
Both of us were dreamers Young love in the sun
Felt like my saviour My spirit I gave you
We'd only just begun
Always be mine
I'll be waiting
Yes I still remember every whispered word
The touch of your skin, giving life from within
Like a love song that I've heard
Slipping through our fingers, like the sands of time
Promises made, every memory saved
Has reflections in my mind
//Jillsan - was it just a dream
when I grow up..
Delar ni också upp ert liv i olika delar?
- olika år
- olika skolperioder
- olika umgängeskretsar
- olika minnen
- olika förhållanden
- olika syn på världen, livet, framtiden.
?
Gymnasiet tillexempel, känns som om det var så länge sedan. Människorna man umgicks med.
Högstadiet tillexempel, känns som om det var evigheter sedan. Människorna man umgicks med.
Förskolan - Lågstadiet - Mellanstadiet. (Människorna man umgicks med..)
Eskilstuna tillexempel, känns så mycket... nu? Människorna man umgås med
Och utanför skolvärlden - Håtö, Norrtälje, Stockholm, Upplands väsby, Bollnäs, Märsta, Norrviken, Änge, Östersund, Åkersberga, Täby.
Trädkojor, bäckar, glittrande snö, partyfötter, skärgårdsöar
Barndomssomrar
Tonårssomrar
Ungdomssomrar
Vuxensomrar?
--- Små grupper --- ?
Människorna som spelat en roll i berättelsen om ens liv.
Som format mig, om så bara en liten detalj, ett litet kapitel.
Vad och vilka, kommer att finnas kvar vid slutet?
//Jillsan - I remember. I remember myself
break me, bring me back, battle me in the wind
morfin morfin morfin
ja må hon leva
(i ett iskallt IKEA-land)
Så snurra min jord igen
Radion spelar vår sång
Stockholm ligger öde och världen håller andan
(vilken färg har själen)
Snurra min jord igen
För allt vi drömde en gång
Allt som du gör blir till pärlor på min panna
(vilken färg har själen älskling)
Ge oss en chans vi är äldre nu"
- Kent
Jag passar också på att gratulera världens häftigaste tjej och systerdotter som fyller 5 ÅR och STOR idag
Sofia Amanda Linnéa Svennberg Jacobsson
"I need your love"
//Jillsan - varför tog de någonsin bort Duffy-glassen??
100..99..98..97..1 - the one?
1.Vad är klockan: 20.37
2.Vilket namn stå det på ditt födelsebevis: Jill Linnea Svennberg skulle jag gissa
3. Smeknamn: Jillsan
4. Vad heter dina föräldrar: Rose-Marie och Karl-Erik
5. Antal ljus på din senaste tårta: Hmm.. öhhm. Det var nog bra länge sen jag fck ljus på någon tårta. Eller kanske när jag fyllde 18 förresten? Jag kommer inte ihåg..
6.Husdjur: Inget, iaf inte hemma i min studentlägenhet. Men inom en snar framtid så..
7.Hårfärg: Jag skiftar konstant. Har säkert färgat mellan 20-30 ggr. I grund och botten någon sorts brun-ljusbrun. Just nu: riktigt mörkbrun
8.Favoritfärg: Svart
9.Piercing: 4 vanliga i öronen och en i tragus
10.Tatuering(ar): Metallica på vaden och en till på g. Sen är det nog stopp.
11.Födelseort: Nacka/Västerhaninge
12.Bostadsort: Eskilstuna (men jag kallar det då inte för hemma..)
13.Nuvarande bostad: Lägenhet
14. Har du varit kär: Definitivt
15. Har du varit i några andra värlsdelar: Asien
16. Har du varit med om en bilkrasch: Nej, men jag har iaf sladdat och snurrat
17. 2 eller 4 dörrar (på bilen): Öhmm, fyra? Fast jag har ju ingen bil själv så.
18. Kaffe eller glass: kaffe!
19. Snuttefilt eller kramdjur: Kramdjur, ååh, så mysigt.
20. Salladsdressing: (vilka skumma frågor..) ja, om jag äter sallad ute. Inte om jag äter det hemma
21. Färg på strumporna: Barfota
22. Lyckotal: Jag har faktiskt flera; 13, 17, 18 och 29
23. Favoritfilm: Oj! Det går ju knappt att svara på som filmtokig, men i topp ligger väl Lord of the rings triologin och the Illusionist.
24. Favoritcitat ur en film: "The world is changed.." eller kanske, om man ska vara lite basic; "Nobody puts baby in a corner!" ;) Finns massor
25. Bästa semestern: Vet ej, alla barndomssomrar, och kanske frankrike 2005
26. Favoritmat: Omgivningen gör maten.
27. Bästa veckodagen: Fredagen, när man har hela helgen framför sig
28. Senaste låt du har lyssnat på: Min egen demo faktiskt (Fields of gold)
29. Är du kär just nu?: .... Erkännande? det kan ju vara en illusion. Jag är osäker på sånt nuförtiden
30. Favorit TV-program: Det kanske låter lite lamt, men helt klart One Tree Hill
31. Favoritrestaurang: "Ett glas" Norrtälje
32.Favoritblommor: Röda, stora, vackra, välluktande rosor
33. Tycker inte om: Människor som sviker. Stress, prestationsångest
34. Sport att titta på: Men bläää.. Möjligtvis friidrott
35. Snabbmatrestaurang: Burger Kings varma baguetter är goda
36. Senaste sjukhusvistelse: Kommer inte ihåg om jag legat inlagd någon gång.. varit till akuten ett par gånger dock. Idag tex.
37. Favoritdricka: Hmm, alkohol eller icke alkohol? Jag älskar rena fruktsmoothiesar.
38. Vilken färg på väggarna i ditt sovrum: Vita
39. Hur många gånger kuggade du på körkortet: Ingen ^^
40. Var är du om 10 år: Min dröm? Jag har familj (barn och man/sambo) ett trevligt välbetalt jobb förhoppningsvis inom psykiatrin på ett behandlingshem för ungdomar (någonstans man kan göra en skillnad), inte för höga studielån, Basseten Knutte, någon sorts karriär inom musiken på sidan om, en underbar mysig bekantsskapskrets där även mina vänner från gymnasiet och högskolan är inräknade, god ekonomi, arbetet i stockholm, ett hus i ett mysigt område precis i utkanten av stockholm, ett sommarhus i skärgården nära mina föräldrar, ett livligt uteliv på sidan om vardagen. Vi får se hur stor del av det som kommit i uppfyllelse om 10 år..
41. Vem fick du senast e-mail från: Min syster tror jag
42. Är du dömd för något brott: Nej
43. Om du fick ett enda kreditkort, vilken affär skulle du välja: Oj... svårt.. Har ingen aning, någon vanlig som H&M eller Gina kanske. Där man kan få mycket för pengarna. Svårt
44. Vad gör du när du är uttråkad: Tar ett bad, bloggar (om jag har något jag vill blogga om), ringer någon (oftast) eller glor på film/TV
45. Fras/ord du använder (för) ofta: Helvete
46. Vän som bor längst ifrån dig: Vem kan det vara... de som bor i Norrtälje eller Sthlm kanske inte bor längst bort, men det är de som verkligen känns att de är långt borta :(
47. Vad retar du dig på: När saker inte blir som jag har planerat
48. Det bästa du vet: När saker är klart, gjort, undanstökat och man kan ge sig själv lov att slappa utan att känna skuldkänslor för något. Kärlek..
49. Läggdags: När jag blir trött (kan vara när som helst på dygnet)
50. Vem tror du kommer att svara snabbast på det här: Ingen aning, måste man utmana folk? Jobbigt..
51. Vem/vilka tror du kommer låta bli att svara: s.a.a
52. Vad är klockan: 20.58
53. Favorit beatle: Ingen
54. Favoritlek: Snurra flaskan (sanning eller konka): Leken som aldrig blir omodern och som faktiskt bara blir roligare och mer spännande ju äldre man blir..
55. Favoritfilmmusik: Lord of the rings eller Braveheart
56. Skostorlek: 39
57. Syskon: Jag är yngst av 5 syskon; Ann 25, Ylva 29, Sara 32 och Danne 34
58. Favoritpålägg: Philadelphiaost (stavas det så??)
59. Om du skulle skänka bort S: Jag förstår inte frågan. Men om det gäller vart jag skulle skänka pengar? Cancerfonden eller rädda isbjörnar eller herrelösa hundar.
60. Vilket är det vackraste ordet/orden du vet: "Kärlek" och "precious"
61. Bästa bok du läst: Väldigt många.. Lord of the rings böckerna, Harry Potter böckerna
62. Är du internetberoende: Det beror på hur man ser det. Jag vill kunna blogga, läsa bloggar och hålla kontakten med folk via msn eftersom det är ganska dyrt att ringa.. Men innan jag flyttade hemifrån hade jag inte direkt tillgång till internet så ofta så jag klarar mig nog bättre än många andra. Bara jag får en dator lite då och då så..
63. Favoritdjur: Hundar. Utan konkurrens av något annat djur.
64. Gillar du snö: Underbart vackert, men ingen slasksnö tack. Det ska vara metervis med glittrande, vit snö som i min barndoms vintrar i Jämtland
65. Favoritglaglass: Daimglass
66. När köpte du något åt dig själv sist: Medicin och mat idag. Skollitteratur
67. Är du långsint: Ja
68. Favoritgrupp/artist: Känns fånigt att ens behöva skriva det; Metallica
69. Vilken är din bästa egenskap: Jag är strukturerad och känslosam (vilket kan vara både positivt och negativt men jag väljer att se det positivt)
70. Vilket är ditt nästa mål i ditt liv: Att klara av de här kurserna
71. Skulle du döda en kattunge om du fick 20.000 kr: Nej
72. Vad gör du: Försöker få bort min hosta och lugna ned mig. Annars?; pluggar beteendevet. på Mdh
73. Mest intressanta stad du varit i: London
74. Vilket djur skulle du identifiera dig med: Åsnan Ior...
75. Vad fascinerar dig hos andra människor: Förmågan att kunna se så ljust på allt. Motivation
76. Senaste pojkvännen/flickvännen: var en snäll själ jag bryr mig mycket om
77. Favoritgodis: Choklad
78. Spelar du nåt instrument: Nej, men jag sjunger
79. Vilken/vilka sporter gillar du mest: får man svara wii? ;)
80. Vilken person i hela världen skulle du helst vilja träffa: James Hetfield, Lars Ulrich och Johnny Depp
81. Vilken film såg du på bio senast: Undrar om det var "the happening"?
82. Senaste köpa skiva: Master of puppets, load och and justice for all. Jag köpte alla på samma gång
83: Roligaste konserten: "Rolig" är fel ord - känslosam och överväldigande - min första Metallica, Ullevi 2004
84. Bästa känslan: Nykärlek och lugn
85. Samlar du på något: Nej, inte nu direkt. Allt som har med M.a att göra möjligtvis.. och kanske skor..
86. Isåfall vad: Se ovan..
87. Är du feminist: Jag kallar mig inte feminist. Jag tycker det ska vara "jämlikt" såklart, men inga fördelar för att man är kvinna eller man. Vissa gånger kan kvinnor göra mer och vissa gånger kan män göra mer. Ibland kan det tillochmed vara lite mysigt med att man gör olika saker och har olika roller i vardagen. Ibland
88. Om du var ett instrument, vad skulle du vara då: En akustisk gitarr
89. Favoritskiva: Liveskivorna från Ullevi 2004 =)
90. Bästa kompis: Jag kan inte säga en, och jag vill inte nämna någon och glömma någon. Men jag tror att ni vet vilka ni är.
91. Hur tror du att folk som ser dig på stan uppfattar dig: Upptagen med mina egna tankar
92. Vad stör du dig mest på i detta ögonblick: Hostan, skolan
93. Favoritlåt: För tillfället är det "the gardens tale" med Volbeat
95. Har du en mobiltelefon: Ja? en samsung. Den används flitigt
96. Vem är du kär i just nu: Jag vet inte ens om jag vet vad kärlek är.. Om man vore kär i någon skulle man väl knappast skriva ut det i en sådan här lista? pass
97. Vad är det vackraste som finns: Kärlek. Ännu vackrare är att sitta på en klippa i skärgården i solnedgången med någon man älskar
98. Om du fick en resa helt gratis, vart skulle du åka då: Svårt. L.A kanske, eller New York
99. Är du homo- eller bisexuell: Nej
100. Vad är klockan nu när du är klar: 21.31 (Jag ursäktar mig med att jag gjort massor emellan)
- - - -
Hur gör man för att vrida tillbaka tiden 2 år?
//Jillsan - jag saknar Knizze och Majk, och förra året också. Jag saknar er men ni finns i en särskild stor del av mitt hjärta
som en suddig illusion
Var till läkaren idag, tog lite blodprover, lyssnade på lite lungor.
Störde förmodligen hela väntrummet med hostan, usch va pinsamt det känns
Det verkade iaf som om det var ganska okej, inget rassel eller vätska i lungorna. Fick receptbelagd medicin med morfin
Läkaren: "det är morfin i, så du kan räkna med att bli lite trött"
Jippie.. passar ju mig perfekt...
Febern är iaf borta, vad jag kan urskilja, men hostattackerna fortsätter. Det tog riktigt emot att inte kunna gå på den nya kursintroduktionen idag, eftersom det nu känns som om jag är efter i två kurser och inte bara en, men det hade bara inte gått. Dessutom var jag ju tvungen att gå till läkaren. Jag har iaf orkat läsa igenom studiehandledningen till den nya kursen någorlunda, och fått tag i de flesta böcker. Så det känns som om jag har lite koll.
Nu har jag sovit, och känner mig alldeles luddig i huvudet.
Min kära syster är här och tar hand om mig, lägenheten ser ut som ett kaos, men hittills har jag inte orkat ta hand om något. Hon lagar mat åt oss nu.
Visst, jag har mått dåligt över att jag inte kunnat göra hemtentan, men jag har också börjat inse att man måste tillåta sig själv att vara sjuk. Jag är inte van vid att tillåta mig själv det. Hälsan går före allt annat, och det är faktiskt inte jordens undergång - jag kommer att få det klart såsmåningom och solen kommer att gå upp imorgon också. Alla kan bli sjuka, och det är faktiskt inget man rår över. Och bara för att jag inte lämnade in tentan vid det här tillfället, betyder inte att jag inte bara kan skriva den och lämna in den vid ett lite senare tillfälle. Men jag ska vänta tills jag känner mig helt frisk, så att jag kan prestera som bäst. Annars är det ju som ingen mening. Jag har drivkraft i mig, det vet jag.
Jag ska också fokusera på den här nya kursen och försöka se till att inte hamna efter bara för att jag är sjuk nu i början. Ska försöka vara frisk tills första seminariet på fredag och då förberedd. Har fått tag i fyra böcker av fem, problemet är att den jag inte fått tag i än, är den jag måste ha precis i början...
Lite trist att inte kunna dricka en droppe på den kommande sittningen pga morfinet. Men, det är väl sånt man får ta
Kommer du ihåg den här?
Kommer du ihåg när?
Det gör jag.
Jag kommer ihåg nyår 2006/2007
Jag kommer ihåg en liten get-together i stugan
Och kommer du ihåg Mattes kommentar?
- "Den var jävligt liten måste jag påstå"
;)
//Jillsan - take my thoughts for what they're worth, I've been acting like a child.
pusselbit
Febern går upp och ned, beroende på dosen alvedon. Inga hostmediciner eller liknande hjälper.
Jag har inte tagit mig iväg till akuten än, trots alla påtryckningar härifrån. Jag har inte vågat, jag är rädd för att höra vad de ska säga, jag är för matt för att åka någonstans. De sjukhusanställda i huset tror lunginflammation. Jag hostar tills det känns som om lungorna är på väg upp. Jag hostar konstant dag och natt tills jag knappt får någon luft. Stör alla andra.
Allt känns hopplöst nu.. Varmt, som om jag kommit till helvetet.
Och nu kommer jag komma efter i nästa kurs också.
beslut
Det är inte värt det att svimma av utmattning bara för att ändå inte få ihop något värt att lämna in.
Så nu lägger jag mig i sängen igen. För jag fryser och jag huttrar och jag brinner upp samtidigt.
funderar
Jag kan inte fokusera under febern som hettar och hostattackerna som gör att jag viker mig dubbelt.
Får se vad läraren anser, jag har skrivit ett mail nu och frågat.
Allting bara snurrar, rummet snurrar.
Det är nog det här som gjort att jag inte kunnat fokusera som jag brukar i vanliga fall, igår och iförrgår också..
Jag har kännt mig snurrig och dimmig.
Nu vet jag inte.
Blir jag bättre kanske jag försöker mig på att skriva lite.
jag har gått och blivit sjuk - på riktigt
Jag vet faktiskt inte vad jag ska göra, allt känns hopplöst. Kanske är det min kropp som säger ifrån helt enkelt, det kanske hör ihop med uppgiften.
Upplägget som jag känner nu?
Jag vet inte.
Jag har ca 6 sidor att skriva. Jag mår dåligt.
Jag har tills ca kl 14 på mig idag, sen måste jag åka med min syster och sambo härifrån.
Då kommer jag att hamna hos min andra syster, från ikväll tills kanske mitt på dagen/kvällen imorrn. Det är firande av systerdotter på gång. Jag hoppas kunna skriva där.. lite.. beroende på hur jag mår.
Sen kommer jag väl hem till min egen lägenhet och har söndagen på mig..
Om tillochmed min syster, som alltid brukar tro att jag klarar det, tycker att jag borde skjuta upp inlämningen.. Då kan det väl inte se ljust ut? Eller..?
Jag vet inte. Jag vet inte hur jag tar mig ur det här...
Och jag som brukar ha sån koll....
//Jillsan - brinner upp
i'mthepersoninbetween
Hur jag spenderade min kväll frågar ni?
Jo, det ska jag säga er.
Jag spenderade min kväll sittandes i soffan tittandes på one tree hill säsong fyra på box.
Det är som om jag är i någon sorts anti-pedagogiksbubbla som stöter ifrån sig allt som har med ämnet att göra. Jag kan inte ens komma i närheten av en bok, än mindre slå upp någon. Jag kan inte titta på papprena utan att allt flyter ihop och jag börjar få svag hjärtklappning. Jag kan inte printa ned ett enda ord på tangentbordet. Det går ändå inte, så jag kände, nej, vad spelar det för roll. Då kan jag lika gärna sitta i soffan och slappa som att sitta och få ont i magen framför skärmen eller vid ett skrivbord. Jag har hamnat i någon sorts hemtenta-koma. Förhoppningsvis går det över under "skriva-under-press-sista-natten-fasen". Men, å andra sidan, det gör det väl alltid.
Jag tror det har lite med studiesättet och det jag studerar att göra också. Jag har kommit underfund med att det inte riktigt passar mig. Visst, jag har gått natur i 3 år, men jag vet ändå inte om jag skulle kalla mig naturare. Kanske när det gäller miljö/biologi, men definitivt inte när det gäller exempelvis matte och låt säga fysik. Men, det jag skulle komma till, är att jag älskade studiesättet. Jag är bra på att pressa in ren fakta och sedan pressa ut allt på ett prov. Jag har bra bild/textminne och kan komma ihåg texter nästan ordagrannt efter ibland bara en läsning. Men om man ska bortse från studiesättet och titta på vad jag egentligen tycker om, så är jag en skrivare, en humanist, en språkmänniska. Jag brinner ju för att skriva, jag älskar ord. Jag vill skriva vackra texter, berättelser, poesi, fantasi. Låta fantasin flöda utan gränser. Jag vill formulera mig vackert och ge liv åt tanken och känslan.
Men det här vi håller på med nu; det är precis mittemellan och passar mig skitdåligt.
Det är fakta, taget ur böcker och inpetat i text.
Det är inget prov med konkreta frågor att fokusera kring och rabbla fakta.
Och det är ingenting jag bara kan skriva ur känslor.
Det är heller ingen redovisning eller seminarium där man kan formulera sig fint, säga något när det passar och improvisera.
Det är skit helt enkelt.
Därför, kära vänner, känner jag att jag är fast lite mittemellan.
Det är visserligen inte den enda situationen jag känner så i för tillfället..
Jag kan nu också meddela att jag tröttnade... igen..
Jag är nu inte längre någon halvtomhalvt rödtott längre.
Jag är återigen mörkbrunett. Bara om någon ville veta.
Hade tänkt slå upp Sundgren för att kolla lite i den nu innan jag somnar. Men eftersom jag är trött och klockan är runt 20 i 1, så tror jag att jag tänker somna istället. Det får läggas i "ordnar sig-högen" precis som allt annat. Imorgon planerar jag att ha skrivit iaf 3-4 sidor från att jag kliver upp tills kl 14. Wish me luck.
//Jillsan - är det "oss", eller är det bara illusionen om "oss" jag saknar?
jag ser dig som ett stjärnstoff i botten av min hand
Jag är för trött för att skriva något men för uppstressad för att sova. Vad gör man då? Jag kan bara inte skriva/läsa just nu. Jag kommer att sitta uppe inatt istället. Jag vet hur jag fungerar.
Jag tror jag tänker titta på en film eller nåt nu.
Caaaaarro kommer till mig på onsdag ♥
Längta
//Jillsan - jag saknar oss
it's a kind of magic (magic)
You won't remember -
When this is blown over
And everything's all by the way -
When I get older
I will be there at your side to remind you
How I still love you - I still love you
Back - hurry back
Please bring it back home to me
Because you don't know what it means to me -
Love of my life
Love of my life
//Jillsan - klockan är nu 16.24 och jag har fortfarande inte skrivit ett enda ord. Jag är körd. Nu vill jag sova
Ångest och magkramper
reflektioner, burning the midnight oil
We were meant to be, supposed to be, but we lost it
And all of the memories, so close to me, just fade away"
Ja, så sitter jag här nu igen. Sent som attan är det. Hostar gör jag, konstant. Jag har nu hostat iprincip dag och natt i kanske, ja, två veckor. Hela Londonresan. Jag köpte tillochmed hostmedicin där borta. Det hjälpte litegrann, men inte mycket. Nu har jag ingen och nu är det nästan värre än någonsin. Jag lär ju hålla alla vakna här, precis som jag höll alla vakna på vandrarhemmet. Jag förstår bara inte var den kommer ifrån, det är en rethosta som verkligen inte har något stopp. Jag hostar och hostar och hostar och kan knappt andas..
Sent som attan är det, och självklart har jag inte skrivit ett ord idag heller. Trött och seg har jag varit. Jag är så arg på mig självoch min studiedisciplin och motivation. Jag har ingen som helst motivation för den här kursen. Jag är arg på mig själv, eftersom jag ska ha lämnat in ca 6 sidor tidigt måndag morgon och för att kunna få ihop något, ha läst/skummat 4 böcker. En av dem har jag läst det jag skulle i innan jag åkte, en har jag skummat ungefär hälften av det vi skulle långt innan vi åkte. De andra två har jag inte ens slagit upp. Någon gång. Jag är arg på mig själv för att jag hör de andra sitta och skriva under dagen idag, och jag, som är den som borde skriva och stressa mest eftersom jag varit borta, inte har skrivit ett enda ord. Inte slagit upp en bok. Bara suttit vid datorn, ätit take away i mjukisbyxor och kollat på film.
Jag undrar var min studieteknik egentligen tog vägen?
Jag menar, jag var så otroligt jävla bra på att plugga i både mellanstadiet och högstadiet. Låg låångt före alla andra, kunde allt klockrent, i princip ordagrant och i högstadiet pluggade jag till proven iaf minst en vecka innan, i de allra flesta fall ca 2 veckor innan. I gymnasiet gick det utför och utför med själva studietekniken trots att resultaten hela tiden toppades efterhand. Jag har alltså alltid klarat mig. Men vart tog tekniken och motivationen vägen? Jag tror helt enkelt jag bara inte hittat motivationen och mitt eget sätt att lägga upp och strukturera saker på inom det här nya ännu. Jag har inte hittat mitt eget sätt att plugga. Men just nu känns det såklart lite jobbigt, jag räknar strongt med att skriva iaf 5 sidor på en dag.. Förmodligen alla 6. Det går nog. Jag sa det till min syster idag; "undrar om det skulle gå lättare om jag skrev allting i bloggen först och sedan la över det i ett vanligt dokument?". Men hon trodde inte på det. Det känns som om det egentligen bara är någon sorts psykisk spärr, någon psykisk spärr att börja. Hade jag skrivit ett blogginlägg på 6 sidor hade det ju inte varit några problem..Men nu ska man ju sitta och slå och bläddra i böcker och få allt att gå ihop i fina meningar och stycken också... Dumma kurs.. Trååk.
Jag hoppas inte hela utbildningen är såhär. För det här var faktiskt inte vad jag hade väntat mig.
Iallafall, det jag tror är svårt för mig i att komma igång är att jag inte vet hur strukturen ska vara, hur jag ska lägga upp det från början. Skulle egentligen vilja titta på någons arbete, eller någon som åtminstone skrivit något, bara för att titta på upplägget.
Jag kom från den delen hem från London och möttes av beskedet att ingen, inte en jävel, hade fått tag i biljetter. Jag bröt ihop och bestämde mig nu för att sälja min själ på blocket för att få tag i min.
Jag saknar jobbet jättemycket. Jag saknar själva atmosfären, människorna, ansvaret, känslan, kollegorna, känslan av att man gör något vettigt, alla skratt, empatin, gemenskapen och vänligheten. jag bryr mig inte ens om någon lön, jag skulle bara vilja jobba lite på min älskade arbetsplats. jag känner mig så välkommen varje gång jag kommer och hälsar på, och det är så otroligt kul att höra att man är efterlängtad, både av boende, kollegor och arbetsledning. Det är så långt bort bara.. Ska väl förhoppningsvis jobba en del kring jul iallafall. Härligt :)
Jag undrar lite över sådana hära "epic lovestories" också. I filmer, böcker och serier där alla blir så lyckliga och gulliga i slutet. Varför är det aldrig så i verkligheten? Tittade precis på sex and the city the movie och den hade ett jättehärligt slut - alla fick alla och alla var lyckliga. Och missförstå mig inte, jag tycker det är hur mysigt som helst, men, finns det på riktigt?
---
Jag är så förbannad, irriterad, sårad, less.
Jag har ingen lust att ha något att göra med dig överhuvudtaget.
Du snackar skit bakom ryggen, som alltid
Du favoritiserar
Du menar att du alltid har rätt och att alla alltid ska tycka som du
Du blir "förbannad" när det egentligen är du själv som gjort fel
Du klankar ned på alla omkring dig
Du respekterar eller accepterar inte en som man är
Du förlöjligar en och sådant som är viktigt för en själv
Ibland känner jag att du inte är värd någon respekt
Idiot
---
//Jillsan - I believe in "you and me"
Jag tänker på dig
och allt vi inte hann uppleva.
och jag hoppas de nu med mina små bidrag kommer längre på vägen i forskningen.
Ta hand om de andra där uppe också.
attention attention attention
(coming further on)
Sååå, då var man tillbaka på svensk mark igen då.
Resan till London var väldigt.. unik. Det var helt klart en annorlunda och rolig upplevelse; boendes på vandrarhem, vandrandes runt i den enorma staden, åkandes dubbeldäckare hit och dit, tunnelbana hit och dit till olika resmål, attraktioner och gud vet vad. Det var tröttsamt, lärorikt och roligt.
Men, upplevelserna, sevärdheterna och allt kring hela resan är alldeles för mycket för att ta upp här. Det orkar inte jag skriva, och inte någon av er läsa. Därför, hör och häpna, låter jag en del bilder tala för sig själva, ja ni läste rätt, bilder. För er som känner mig så vet ni förmodligen att kameror och jag är svurna fiender och att jag ytterst sällan, någonstans, visar några bilder. Men, som utlovat, gott folk. Varsågoda, ta tillvara på detta unika tillfälle....
Det blir som sagt svårt att berätta lite om allt, så jag tänkte att jag stället skulle göra så att jag pekar på de sakerna som gjorde mest intryck på mig istället, eller sådant jag lagt märke till;
- London Dungeon, bästa på hela resan tror jag. Detta kan självklart variera från person till person, men föll mig i smaken perfekt. En enormt ruggigt härlig upplevelse där man fick resa genom tiden i Londons mörka vrår. Alltifrån pesten, tortyren, Sweeny Todd och Jack the Ripper passerades och den, faktiskt imponerande långa turen, avslutas med hängning i mörkret.
- Hyde Park är enormt enormt stor, vi gick och vi gick och vi gick och sen fortsatte vi att gå och gå och gå. Men inte kom man någonstans... Fin och mysig dock
- I England (framförallt på vårt vandrarhem) finns det väldigt mycket heltäckningsmattor. Och många stinker....
- De flesta är fruktansvärt trevliga i London
- Det är en otrolig vy att titta ut över denna extremt stora, gamla och fina stad och alla ljus på kvällen.
- Westminster Abbey är enorm och vacker
- Oxford street är äckligt stressig men har nästan allt
- Folk kör lite som tokar
- Harrod's är jättestort och har iprincip allt. Bostadsområdena runt Harrod's är ..ja.. fina är det minsta man kan säga.
- Themsen är smutsig
- Om man av någon anledning vill se Greenwich så är det bara att hoppa på en buss mot Peckham
- Jubilee line verkar nästan alltid vara stängd
- - -
Njae alltså, jag trivdes faktiskt i London. Jag kände att jag passade in rätt bra i London. Jag kanske stannar i London. Ett tag. Senare. Någon gång. Himla mysig stad iallafall
Nu har jag kollat billiga resor till Paris. Det blir en trip till Paris någon gång nästa år, efter jul kanske. Nu vill jag se saker.
Jag lyckades förtränga Sundgren och hans följe den största delen av resan. De dök upp i mitt huvud någon enstaka gång, på någon buss eller så. Men jag bannlyste dem ganska snabbt. Jag lyckades dock förtränga dem idag också..
Just nu;
//Jillsan - pour some sugar on me ;)
you were
Quite as good as I should have
Maybe I didnt love you
Quite as often as I could have..
And I guess I never told you
Im so happy that youre mine
Give me, give me one more chance"
Oooooj, jag råååkade visst trampa på Sundgrens "Kunskap och Demokrati"... wooops...
Nu sticker jag till London, ciao!
//Jillsan - to behave
dear god
Snälla, jag gör vad som helst
jag betalar vad som helst
ni vet vad det här betyder för mig..
Det finns fan ingen som förtjänar att vara där lika mycket som jag den här gången
..alla tårar jag har konsumerat
viva lá London
Om man bortser från den här eländiga rethostan så känner jag mig rättså mycket "at peace" just nu.
Packningen är framtagen, disken är diskad, frukosten uppäten, lägenheten städad, sängen bäddad och all kurslitteratur lagd i en fin liten hög. Precis som det ska vara.
Om cirkus 5,5 timme ska jag hämta syster Ylva vid stationen. Och om cirkus 7 timmar är vi på väg till flygplatsen.
Jag tror London kommer bli mysigt. Jag ska ha min lila halsduk också.
Nu längtar jag faktiskt till vinterna, till snön, till tomtarna, till julen.
Jag hoppas verkligen att det blir lite ordentlig snö i år.
Och så ska vi gå på julmarknad inlindade i mössor, vantar och halsdukar
Jag är en sån där periodare, jag älskar sommaren och solen. Och jag älskar julen och de tända ljusen.
Tiden däremellan? Njae.. det kan vara..
Okej, så nu håller jag på att freaka här hemma i vardagsrummet, va fasiken ska jag ta mig till?? Fick precis ett meddelande om att Metallica bara kommer till Globen på sin turné, och det i mars. Biljetterna släpps tydligen 20 oktober, när jag ffs är i London!!!
Jag går inte igenom det här igen, ååå gode gud!! Jag vägrar!
//Jillsan - oh baby come home. You angels bring him home..
kasta inte igelkottar i ballonghus
Nej, jag har inte pluggat något idag. Ska jag vara ärlig kommer det nog inte hända heller.
Nej, jag har inte diskat och nej, jag har inte packat.
Men nu ska jag ta ett bad. Sen ska jag fika och titta på TV
Nästa gång jag kommer till stora staden (längtar) blir det ett trevligt besök på Harry B James har jag bestämt.
Någon som vill hänga på då?
Jag tror min ena syster kommer att bli lika rädd som jag i London dungeon..
Jag undrar om vi kommer att hitta till vårt hostel
Jag hoppas vi inte blir mördade och styckade på vårt hostel. Ordet Hostel får mig att tänka i sådana banor.
För den delen hoppas jag att planet inte störtar. Det skulle ju vara smått onödigt.
Sen undrar jag om jag kommer att få chansen att leva mig in i lite älskvärd litteraturhistoria, jag undrar om jag kommer få uppleva känslan av Shakespeare.
//Jillsan - jag vill gå på Volbeat 11 december....
The garden's tale
Her beauty was lifeless on the stair
Oh baby I´ll carry you away
Into the garden´s tale
But everything died and turned to stones
I laid her down under the old oak
Seing it all
Blossom forever more"
Jag är nyförälskad
Sådär så det ger en härlig tillfredställande, lycklig, pirrande känsla i kroppen.
Det är lite konstigt egentligen, eftersom jag faktiskt lyssnat på dem förut, lite sådär random.
Jag har bara inte lagt märke till att uppmärksamma dem.
Volbeat
(Men gammal kärlek rostar aldrig, överträffas aldrig; JLKR)
Btw, jag gjorde ett "evil" test. Det här blev mitt resultat..
//Jillsan - vad är kärlek? Jag behöver inte konstlad kärlek. Jag behöver bara kärlek till musiken
send a postcard from a mind far away
Idag, för att jag var hostig och lite ynklig och kände mig lite stressad, fick jag tillåtelse av mig själv att äta choklad :)
Jag hade också pumpat cykelsaken, alldeles alldeles själv. Därför fick jag två bitar choklad.
Sicken skillnad på cykelsak att cykla på då..
Dumma dumma lärare dock.. Inte särskilt "pedagogisk" tycker jag..
Men jag släpper det där för ett tag nu.
Något som däremot börjar oroa och förbrylla mig är min konstanta trötthet. Jag har visserligen varit likadan i flera år, men det verkar nästan som om det förvärrats ytterligare sedan jag börjat bo själv. Eller så är det bara att jag lägger mer märke till det. Jag är konstant trött. Jag är trött när jag vaknar, vilket sedan håller i sig under de timmar jag är i skolan, jag är trött när jag kommer hem, oftast så trött att jag måste sova. Och då menar jag verkligen måste. Jag blir snurrig och håller på att somna sittandes/ståendes ibland. Efter att jag har sovit, möjligtvis ett par timmar, så äter jag middag. Sen blir jag trött efter middagen som sedan håller i sig tills jag somnar. Jag sover på natten och är sedan trött igen när jag vaknar..
Det är det som är så konstigt, jag sover ju på natten också. Visserligen kan jag ju hålla med om att jag kanske i vissa mått har vridit på dygnet och har en ojämn dygnsrytm, men kan det verkligen påverka på detta extrema sätt?
Det är något fel på mig. Men jag har inte näringsbrist eller vitaminbrist eller liknande, detta vet jag då jag är blodgivare plus att jag äter vitaminer varje dag, massor med frukt och allsidig kost.
Jag var och kollade upp värden och likande hos en läkare för något år sedan, just pga detta, men de hittade ingenting.
När jag är igång, är ute och gör saker på dagarna, eller går ut på kvällarna så håller jag självklart igång. Då kan jag hålla igång hela natten om det är så. Men vad jag har förstått är det normalt. Det är vardagen, när jag är hemma som det inte fungerar som det ska. Jag somnar inte direkt när jag är ute... Däremot kan jag bli snurrig. Jag blir ofta snurrig när jag står upp och sedan hastigt ska röra mig till exempel.
Allt det här gör det så svårt att koncentrera sig, koncentrera sig på läsandet, pluggandet. Speciellt nu när jag bor själv känner jag, när man inte har någon pushning. När man inte gör saker med andra lever man som i en bubbla.
Igår och idag tex, hade jag två hela dagar att plugga på, jag kunde ha gjort hur mycket som helst. Jag hade verkligen planerat det och.. hör och häpna.. jag såg nästan fram emot det lite.. Men jag lyckades somna (båda dagarna) och sova i mellan 3-4 timmar på eftermiddagen.. Jag sov alltså bort tiden. Och då tappar man också motivationen när man vaknar. Man känner att man ändå har gjort bort sig mot sig själv, inte har tid och lagar mat istället. Äter lite och sätter sig sen vid TV: n eller liknande. Är det riktigt illa somnar man igen.
Det är faktiskt illa när man börjat få automatiska wake-up calls på eftermiddagarna från syskon och syskonbarn, utan att man har sagt till om det.
Jag tror för den delen inte riktigt att jag format mitt "liv" här än. Det tar nog ett tag
"Now all them things that seemed so important
Well mister they vanished right into the air
Now those memories come back to haunt me, they haunt me like a curse
Is a dream a lie if it dont come true
Or is it something worse?"
//Jillsan - Baby I'm just a scared and lonely rider
härmed viker jag mig för omständigheterna
Vem försöker jag lura? Som om jag skulle orka läsa och anteckna vid den här tiden på dygnet, hur mycket jag än sovit under dagen.
Nej. Jag ger upp nu. Jag får ta det som det kommer, för just nu är jag ändå för trött.
Det var ett tappert försök Jillsan
Jag tror också en stor skillnad med att bo själv i jämförelse med att bo tillsammans med någon, eller familjen, är att man inte har någon som pushar en.
Idag har jag också funderat lite över min kommande kurslitteratur. När? Hur? Och för vilka pengar?
Äh, det löser sig.
Jag förundras över att det finns vissa människor som verkligen (i mina ögon) är perfekta;
- ett otroligt vackert utseende, med "perfekt" kropp, vackert hår, tränade muskler på de rätta ställena, slimmad kropp, vackra ögon, vacker hy, vackert ansikte och ett skimrande leende
- humor
- ett jättevackert och mysigt hem, med en touch för inredning och alla resurser/pengar som behövs
- pengar så det räcker och så det kan slösas i lagoma mängder
- en bra utbildning
- ett "flashigt" jobb vid sidan om
- en trygg familj
- en "perfekt", omtänksam, älskvärd och pålitlig partner som dessutom då ser bra ut (såklart)
- intelligens och förmågan att föra sig rätt och tala
- studieteknik
- livserfarenhet.
Jag vet nu att de här människorna finns på riktigt. Rätt intressant att observera faktiskt.
Jag tror jag ser rätt ljust på livet nu faktiskt. Jag oroar mig inte så mycket för det där längre. Hur det än ser ut nu, så vet jag att jag kommer att skriva något och jag kommer att skicka något. Förmodligen blir det okej också. Men om inte, vad är det värsta som kan hända? Världen går under? Jag dör?
Nej, jag kanske får komplettera eller skicka in senare. Vad gör det liksom? Jag får ju min examen tillslut sen ändå. Egentligen förstår jag inte vad folk (vi alla) varvar upp sig för, man varvar ju bara upp varandra. Nee, man ska leva också. Man ska göra som Baloo, "chilla litte". Det är fånigt egentligen, att man håller på såhär och ojar sig. För guds skull.
Det är bara att bita ihop för fan!
och va fasiken, jag ska till London ju =)
Vi lever bara en gång, varför ägna tiden åt att oroa sig hela tiden?
//Jillsan - jag har iallafall mitt eget personliga intellekt
hahaha, bara för att jag helt enkelt var tvungen
Blondinen går in i tygaffären och säger:
- "Jag vill ha gardiner till min dator."
Affärsbiträdet:
- Man har inte gardiner på datorer.
Blondinen: *himlandes med ögonen*
- "But helloooooooooooooo, jag har windows!! "
Hahahahahahaha. Tänk vad de små sakerna kan göra en småglad :)
//Jillsan - för trött för att göra något, men för uppstressad för att vila
... and your heart's all over the world tonight..
Vad jag åstadkommit hittills idag:
- Lagat en ordentlig frukost
- Tvättat
- Hängt upp all tvätt
- Diskat
- Dammsugit
- Gått till områdeskontoret
- Fått dörrarna låsta och förrådet omhändertaget
- Städat
- Lagat en ordentlig lunch
Vad jag inte åstadkommit hitttills idag:
- Öppnat några böcker eller block.
(jag har dock lagt fram allt fint i en hög)
Men, det ordnar sig. Det gör det ju alltid.
Jag har aldrig missat att lämna in något i tid.
Och jag presterar bäst under press. Jag vet hur jag fungerar.
Sen får alla andra gör på det sätt som passar dem.
Jag kommer att klara det, och det med bra resultat.
Jag tror det är därför mitt undermedvetna gör så att jag inte kan komma mig för att läsa.
Jag undrar vart mitt det där underbara humöret jag hade för någon vecka sen tog vägen? Det där när jag kände mig bäst och lugnast i världen..? Hmm, jag tror det har med vädret att göra. För idag tex tittar solen fram, och jag känner mig redan bättre.
Det är irriterande att man ska ha svaga ögonblick bara.
För ibland har jag svaga ögonblick - när jag känner att jag bara vill ge upp den här utbildningen, kursen, livet, staden och flytta hem. Hem till familjen, kollegorna på jobbet, havet.
Men ibland har jag starka ögonblick - när jag känner att jag kan övervinna allt. Och fan va bra det kommer att bli.
Det är konstigt hur det kan gå så mycket upp och ned..
//Jillsan - retsamma rethosta
grace
Jag har börjat samtala och föra konversationer med mig själv
I lägenheten, på cykeln. Lite varstans
Jag har också insett att jag måste vara en otroligt svår, komplex och påfrestande människa att umgås med ibland. (Möjligtvis intressant dock från time to time)
Förutom detta har jag också kommit fram till att jag är fruktansvärt avundsjuk på människor som har fingerkänslan och resurserna att inreda. Det är så många som jag nu varit hemma hos som har så otroligt fint, matchande. Det är alltifrån gardiner, lampor, mattor, skålar, vaser, tavlor, soffor, bord, hyllor... Jag tror nog att jag skulle kunna få till det snyggt. Om jag hade möjligheterna. Som det är nu får jag väl byta ut en sak i taget. Jag har ju mest en ihopplockad samling saker och inte direkt en inredningsuppsättning, men vad väntar man sig när man flyttar hemifrån första gången? Jag förstår bara inte hur alla andra har råd, eller hur de hunnit..
En annan sak jag funderat över är allt jäkla krossat glas i Eskilstuna. Va sjutton!? Har folk inget bättre för sig än att gå runt och smälla busskurer eller glasflaskor hela dagarna? Finns det inget hyfs?? Glaset är överallt på vägar, gator, trottoarer. Och jag ska säga vilka det inte är kul för; oss, vi som cyklar och måste cykla slalom kring det hela jäkla tiden.
Nu när vi ändå är inne på ämnet cyklar, så kan jag ju påpeka att jag är fasansfullt trött på min. Den är sned och den knarrar och det finns ingen luft i däcken knappt (Mitt och Kents försök att pumpa i luft ikväll gick inte någe vidare det heller). Det absolut värsta är att den är så extremt trögcyklad. Jag förstår inte. Den tar sig knappt framåt. Morrrrrr.
Jag vill också passa på att morra på min hosta som dök upp från ingenstans.. Jag som efter introduktionen på friskis i torsdags var så fruktansvärt peppad att börja träna ordentligt, tex nu mån & ons innan jag åker till London. Och så får jag den här himla rethostan... Fy bubblan!
Nästa gång är det faktiskt er tur att fixa en get-together av något slag. Och jag vänder mig nu till alla mina såkallade vänner i såväl Norrtälje som i Stockholm och Upplands väsby. Jag är så äckligt trött på att alltid vara den som planerar, som åker, som samordnar, som hör av mig, som flackar fram och tillbaka. Så har det varit de senaste åren.. Det verkar inte som om folk prioriterar att umgås/träffa mig Eller ens reflekterar över det.. Det verkar bara som om det alltid är jag som vill träffa alla andra...
Och om det är något jag inte nedlåter mig till, så är det att bli tagen för given.
Idag blev jag uttagen till att åka på fadderutbildning i november. Jäklar va kul det ska bli! Jag och fyra andra ska få åka iväg på "läger" och utbilda oss, gratis. Vi ska sedan försöka utbilda de andra som också vill vara faddrar. Vi får ett diplom som till fördel kan användas i arbetslivet senare och ett ansvar för de nya rookiesarna.. Ha ha ha... ;)
Jag säger bara, rookie-veckor våren -09, Välkommen på egen risk....
Jag tog en trip hem i helgen. Väldigt trevligt, då jag faktiskt hann med att träffa väldigt många av de jag ville träffa under väldigt kort tid. Intensivt, men även bara vara hemma och ta det lugnt.
Sova hemma med mamma i närheten är faktiskt underskattat.
Kom hem i torsdags och slocknade
I fredags tog jag en tur och träffade lärarna på Roden, samt Lina och Axel. De där bröderna alltså, Marcus och Axel ;) Lika som bär. Jag gjorde också en del ärenden och träffade Petra på köpet. Tittade på idol och slappade.
I lördags träffade jag Strömberg och Jacob och i söndags lunchade jag med Knizze :)
Efter detta begav jag mig till Upplands väsby och mötte upp Micke (väldigt kort) och Carro <3 och Mattias. Tog sedan tåget och promenerade längs gamla minnens stråk i Norrviken hela vägen bort till Sollentuna golfklubb, med en del felgåenden och icke-gå vänliga skor (upptäckte jag) Stod sedan och frös ett bra tag innan jag fick återse gamla kära ansikten vilket i ett av fallen orsakade en viss chock skulle jag gissa ;)
Lite chockad blev jag själv också.
Men det var allt värt det, det var trevligt.
Inte lika trevligt var det förstås när jag trodde jag skulle missa tåget hem till E-tuna från centralen, eftersom jag skulle gå (jag sprang delvis) tillbaka från golfklubben och sedan hinna med pendeln som inte gick så ofta. Det löste sig iallafall och jag kom hem, halvt i välbefinnande. Satt och väntade på bussen då jag inte kunde gå och kom sedan hem tillslut; med öppna, blödande, brännande skavsår på båda fötterna i bagaget.
Självklart kom jag även hem till i stort sett tomma skåp. Och icke-existerande pengar, då dessa gått till Londonresan.
Något jag reflekterade över under min vistelse hemma, är hur underskattat det är att få köra bil själv. Bland det bästa är att bara kunna få köra, skruva upp volymen, och inte bry sig om något.
Jag börjar nu riktigt tappa modet vad gäller den här kursen. Kanske vad gäller programmet? Nej.. vad gäller kursen tror jag. Det känns faktiskt riktigt jobbigt och inte alls roligt. Tidspressen och bristen på motivation, självdisciplin och struktur är enorm. För det första har jag inte än börjat läsa ordentligt, jag har liksom inte kommit in i det, hur jag ska göra på bästa sätt, hur jag ska lägga upp det, hur jag ska motivera mig själv och hur jag ska förstå. Jag har alltså knappt läst eller antecknat. För det andra har jag knappt förstått examinationsuppgiften/hemtentan eller dess upplägg. För det tredje åker jag till London på torsdag och har då bara ett par få dagar på mig när jag kommer hem att skriva allt (och kommer då förmodligen behöva rätt mycket tid till att läsa om och reflektera, anteckna, strukturera) För det fjärde har jag nu hört ryktas om att vår lärare/kursansvarige/examinator är ruskig... Ger 50-60% U på hemtentorna och några få VG.. Knappt några G överhuvudtaget.. Det han tycker är rätt, och tydligen ska man "hellre låta bli att lämna in arbetet, om det inte är riktigt bra"... Kul kul kul kul kul kul.. Läs det Cissie hört om saken så förstår ni vad jag menar.
Och föreläsningen idag gjorde ju inte saken bättre. Det var den sista föreläsningen och jag kände mig så otroligt dum och förvirrad, jag fattade inte vad han stod där framme och babblade om..
Och när fasiken ska jag hinna läsa!?
Kretsar dock allt kring skolan?
Det är en intressant tanke sett utifrån mitt liv
och även sett utifrån min kurslitteratur
Pust. Det är svårt att försöka förklara den där inneboende känslan jag går omkring med hela tiden. Det är svårt att sätta fingret på.. Det känns på något sätt som om jag sitter fast, låst, i min livssituation och mina tankar medans alla andra och hela världen rusar framåt. Jag ser allt, jag ser mig själv, i slow motion. Det är det som är så farligt, för i slow motion har jag tid och tillfälle att hela tiden reflektera kring mig själv, allt som händer runt omkting, varje steg jag tar, varje ord, varje andetag. Tänk om man inte skulle komma ihåg det förgångna? Samtidigt vet jag ju att jag stegar framåt, på ett eller annat sätt, men jag känner det inte. Det känns som om jag strävar bakåt, fast framåt. Kanske är det världen som stannat? Kanske är det världen som stannat och jag som springer på ett löpband??
Jag tycker det är så jobbigt med grupperingar. Varför kan vi inte bara lämna det i högstadiet?
Jag tror inte ens ni uppfattar eller förstår det själva. Det märks bara utifrån. Men man kan känna sig så utelämnad. Och vem vänder man sig till..
Jillsan observerar: Min lägenhet ekar väldigt mycket när jag hostar, och jag kan inte hålla för öronen längre.
Jag tänkte verkligen städa och plugga idag - men jag sov istället
Jag tänkte verkligen diska ikväll när jag kom hem - men jag tog en fika
Imorgon ska jag försöka utnyttja dagen.
Och du, jag är trött på den här charadern nu.
Till sist, en brinnande fråga; jag har fått höra vissa antydningar om att mina inlägg är... hmm.. för "långa?" för att orkas läsas.. ;) Bör jag då korta ned dem så det blir fler att läsa istället? Tål att tänkas på.
//Jillsan - Well I won't back down
No I won't back down
You can stand me up at the gates of hell
But I won't back down
No I'll stand my ground, won't be turned around
And I'll keep this world from draggin me down
gonna stand my ground
... and I won't back down
svart, flagnande nagellack
You can't hurry love
No, you just have to wait
She said love don't come easy
How can I just let you walk away
Just let you leave without a trace
When I stand here taking
Every breath with you
You're the only one
Who really knew me at all
How can you just walk away from me
When all I can do is watch you leave
'Cause we've shared the laughter and the pain
And even shared the tears
You're the only one
Who really knew me at all
So take a look at me now
'Cause there's just an empty space
There's nothing left here to remind me
Just the memory of your face
So take a look at me now
'Cause there's just an empty space
And you coming back to me, is against the odds
And that's what I've got to face
I wish I could just make you turn around
Turn around and see me cry
There's so much I need to say to you
So many reasons why
You're the only one
Who really knew me at all
//Jillsan - In the day we sweat it out in the streets of a runaway american dream
At night we ride through mansions of glory in suicide machines
för att du ska veta
Och som kunnat se när det behövs en sådan fråga.
Det finns inte många som du
Ta vara på det.
//Jillsan - tragus ;)
för att fördriva tid medans badkarsvattnet fylls upp..
Vad heter du? Jill Linnea Svennberg
Vart bor du? Eskilstuna
Trivs du där? Det beror på hur man ser det, och skiftar mycket från dag till dag
Brukar du läsa horoskop? Japp
Har du körkort? Ja ^^
Favoritdjur? Hund
Vad spenderar du dina pengar på? Kläder, skor, smink, mat mm
Festar du? Ja
Brukar du bli för full? Haha. Vem bestämmer vad som är för full?
Antal kuddar i sängen? Fyra. Men jag anväder bara två - en att ligga på och en att hålla i
Kan du baka bullar? Självklart. Goda sådana också. Tyvärr är jag oftast för lat för att påbörja bakning..
Bläck eller blyerts? tunn tusch
Mc Donald's eller burger king? burger king. Men helst inget av det förutom vid särskilda tillfällen
Är du allergisk mot något? Inte direkt, inget jag vet om iaf.
Äger du ett busskort? Nej
Dricker du blå, grön eller röd mjölk? Helst blå eller gul
Hur ser du ut idag? Haha! öhm? ;) jadu... idag som "just idag" eller "nuförtiden"? Kan väl sammanfatta det som så att jag har rödbrunt hår och ett svullet öra ;)
Nästa mål i ditt liv? Klara den här kursen och få 7,5 hp ytterligare
Vad såg du senast på tv? "vakna med the voice"
Hur svarar du i mobilen? "Aa hallå?" eller "Aa det är jill"
Vem ringde dig senast? Min kära syster Ann
Vad sa den som ringde? Sammanfattat: "det är nog ingen fara"
Antal timmar sömn inatt? ca 7 skulle jag gissa
Sov du ensam? Nej. Jag sov med mina hjärnspöken.
SENASTE PERSON SOM:
Sov i din säng: Jag? förutom det så.. jadu.. någon annan..
Såg dig gråta: Haha, vem kan det ha varit? vart ska jag börja? vem har inte sett mig gråta? jag är känslosam och har inga problem med att öppna mig inför familj och vänner offentligt.
Fick dig att gråta: "Person" är väl att ta i... Det var nog allmänt bara livet i sig.. Om man ska ta en person så vet nog den personen mycket väl vem det var. Eller ja, det vet han kanske inte ens.
Du gick på bio med: Oj! Säg inte att det kan ha varit så länge sedan jag var på bio att det var när jag, Carro <3, Matte och Dunne va på bio i somras? :P
Du gick på stan med: Tobbe
Skällde på dig: Säkert Ann...
Skickade ett e-mail till dig: mail? eller inlägg? kan ha varit Linda <3 eller David.
HAR DU NÅGONSIN:
Sagt jag älskar dig, och menat det? Ja. Det har jag verkligen gjort.
Bråkat med ditt husdjur? Haha, ja?
Drömt något helt galet och så har det hänt dig nästa dag? Nästa dag vet jag inte, men en del skumma saker har hänt. Vissa av dem har jag drömt innan.
Tar du droger? Nej
Vad är du mest rädd för? Spindlar och ensamhet
Vilka kläder sover du i? Underkläder eller Pyjamas (linne/shorts) varför det nu ska vara så intressant att veta...
Vart vill du gifta dig? I skärgården, vid kusten. I alla fall vid vattnet.
Vad hatar du verkligen? När folk inte håller vad de lovar. När folk inte hör av sig. När folk måste ha rätt pch pressar sina åsikter på andra. När folk sviker.
Har du varit kär? Ja.
Kör du bil? Det blir ju inte så mycket av det nu när jag är cyklande student..
Har du ett jobb? Det beror på hur man ser det. Jag pluggar ju, men har en anställning som timvikarie som jag inte kan använda. Om man säger så. Men jag håller på att söka ett till och räknar med att gå tillbaka till det gamla i jul.
Gillar du att ha folk omkring dig? Jag är sällskapssjuk, så ja, väldigt. Fast det behövs små stunder av reflektion också.
Är du ett hälsofreak? Jag tror det. Egentligen. Speciellt på sista tiden och på gott och ont. Fast det kan gå i vågor.
Har du varit kär i någon du inte haft någon chans på? Ja. Life is a journey you know...
Är du ensam nu? Japp
Låtar som fastnar i ditt huvud ofta? Oj! hur ska man begränsa det?? Många, väääldigt många.
Vill du gifta dig? Ja, jag tror det
Vill du ha barn? Ja. Inte precis nu, men heller inte om för många år.
FAVORIT:
Rum i huset? Vardagsrummet
Typ av musik? Melodiös rock, hårdrock. Rock.
Månad? Juli och december
DE SENASTE 48 TIMMARNA:
Gråtit? Hmm.. nej. tror faktiskt inte det..
Köpt någonting? Haha, oj ja. jag har köpt både ditt och datt.
Varit sjuk? Njae, räknas huvudvärk och ett ömmande öra/kind?
Sjungit? Massor
Sagt "jag älskar dig"? Nej.
Velat säga till några att du älskar dem? Hmm.... Ja. det skulle jag väl påstå
Träffat någon ny person? Ny och ny... jag har pratat med folk som jag inte har pratat med förut i alla fall
Saknat någon? Ja. Flera. Vissa mer än andra.
Kramat någon? Ja
Haft sex med någon? Nej
SENASTE:
Låt du hörde: "All i want" med Susie Suh
Film du såg: "En ung Jane Austen"
Sak du stal: Öhmm, what? Någons hjärta kanske ^^ haha, skrattretande
Människa du slog: Kent, men vadå, slog och slog :P
Stora bussresan? "Stora" bussresan lär väl ha varit från Sthlm och hem till E-tuna då...
FÖRSTA:
Första bästa kompis: Hmm, jadu. Gabbe kanske. Fast egentligen Carro <3
Första jobb: Inom telemarketing
Första inhandlade skiva: En singel med savage garden om jag inte minns fel ;) men alla bar skivor har ju liksom alltid funnits i hemmet så...
Första förälskelse: Men ojojoj ;) haha. Viktor tror jag. Vi var 5 år och lekte med lego ^^ om han såg det här nu skulle han nog bli chockad.
Första begravning?: Farmors
Första piercing/tatuering?: Första tatueringen gjord 25/9-07, (den andra bokas imorgon), fyra hål i öronen gjorda vid 3, 7 och 9 års ålder samt piercing i Tragus gjord idag 9/10-08
Nu ska jag bada. Och packa. Och sen iväg och träna.
//Jillsan - sometimes it's an illusion
"Now it is time for your fate and I won't hesitate"
Jag har funderat lite på det här med det såkallade livet.
Från Wikipedia:
"Liv är en egenskap som alla organismer har. Det finns ingen helt entydig definition på biologiskt liv, men en lista över kriterier kan se ut ungefär så här:
- Livet förökar sig, vilket kallas reproduktion.
- Vid reproduktionen förs arvsanlag vidare.
- Livet har förmåga att vidareutvecklas.
- Något som är levande kan reagera på yttre stimuli, se sensibilitet.
- Det som är levande söker föda och har en egen ämnesomsättning. "
Kärlek - varför är den så hetsad?
Ensamhet - varför är den så påträngande?
Smärta - fysisk och psykisk. I kombination?
Skönhet - varför ser vi oss inte som vackra? vad är vackert?
Lycka - finns den ens? eller är det bara ett begrepp? Eller finns den så mycket att vi inte ser den?
Rädsla - kan rädsla vara viktigt?
Utveckling - att utvecklas, inneboende krav eller yttre?
Erfarenheter - i kombination med att utvecklas? Att sila dem?
Känslor - alltid? eller aldrig?
Hemligheter - kan man alltid dela sina hemligheter. vad är existentiellt?
Prestationer - varför mår vi dåligt av att prestera? och av att inte prestera?
Förhoppningar - är det alltid dåligt med krossade förhoppningar?
Trygghet - kan man vara trygg i sig själv?
Jag har funderat lite för att på något sätt försöka mig på att sortera och strukturera lite i det här känslomässiga skedet man (jag) är i i livet. De här åren, om man nu kan begränsa det till ett begrepp inom en sådan "ram". Vad vet jag.
Vad är det som begränsar oss?
Jag tror det är viktigt att ha en fast hållpunkt, eller åtminstone en fast bild av sig själv. Att man kan titta på sig själv från andra hållet, som en åskådare. Jag tror det är viktigt att hålla sig till någon sorts insikt och sedan följa den.
Jag tror det är viktigt att hålla fast i sina rötter.
Jag är en väldigt komplex individ. Men, jag är medveten om det.
Jag har också kommit fram till, att det här (just det här, just nu; nu menat som år, veckor, kanske dagar) bara är ett enda skede i livet. Det här är bara en liten del av mitt liv. Allting, varje sekund sätter sin prägel, men det är dock fortfarande bara en sådan liten bit. Så, varför fastna kring småsaker? Varför grubbla, varför vara orolig? Varför må dåligt, varför analysera? Varför haka upp sig på detaljerna. Detaljerna kan vara någon annans, men de kanske inte hör hemma i berättelsen om mitt liv? Det kanske inte ens är meningen att de ska höra hemma där, bara för att jag tror det? De skeenden som är detaljer i mitt liv kanske är menade att vara så mycket annat än detaljer i någon annans livshistoria, men kanske inte behöver ha någon stor inverkan i min...?
Mina byggstenar kanske kommer, utan att jag märker det.
Allt kommer att vara annorlunda om bara några år. UppochNed. Varför vända på det nu?
Ska man låta livet ha sin gång? Det är ett intressant uttryck att fundera kring...
Det är dags att inse att livet bara är vad det är.
Livet är bara livet. Rätt och slätt
Och det bästa med allt är..
... livet är bara livet för alla.
"Too many times I have wondered
What all the trying is for
You come around, I feel so down, I'm gonna to drown
Cause I know that your falling short
But do you know it doesn't change
The way I feel about you at the end of the day
Cause I know, that all I want is what you got
All I want is what you got
And too many times I have wanted
To turn around and walk away
Knowing deep inside, you can't provide
What I need from you anyway
But do you know it doesn't change
The way I feel about you at the end of the day
Cause I know, that all I want is what you got
All I want is what you got
I tell you that I wanna go, but I wanna stay
I wanna stay, I wanna stay, I wanna stay
But I know I'm gonna to lose myself this way
But do you know it doesn't change
The way I feel about you at the end of the day
Cause I know, that all I want is what you got
All I want is what you got
But this moment is all I've got
It's all I've got"
//Jillsan - det löser sig, det gör det alltid
Swing, swing, swing the spinning step
"Don't want your hand this time - I'll save myself.
Maybe I'll wake up for once
Always confusing the thoughts in my head
So I can't trust myself anymore"
Kattattack!
Jag skulle dessutom behöva en helrenovering av min cykel. Någon som ställer upp?
Eller kanske helt enkel en ny cykel. Eller en gammal, fast ny, för mig. Om ni förstår.
Kanske ska skrivas upp på önskelistan.
Den här skramlar och skorrar och gnislar och är trögcyklad iaf. Och har dåliga däck. Tyvärr.
Okej, gårdagen.
Jag trodde faktiskt att det inte kunde bli värre än i förrgår... men det kunde det tydligen..
Återigen var det en sån där dag som allt bara gick fel. Och jag kan påpeka att jag aldrig mer vill hamna i sitsen utan mobil. Det är helt otroligt vad man är beroende av denna lilla apparat.
Det började när jag skulle iväg från kära syster min.
Det var en otrolig massa förseningar i pendeltågstrafiken. Jag kom till stationen lite innan 12. Väntade på tåget som tillslut kom ca kl 1. Sen var det stopp när vi väl satt på tåget också, så jag kom fram till centralen lite innan 2. Men jag skulle möta en vän på centralen kl 2 så jag tänkte att de där förseningarna inte gjorde så mkt eftersom jag ändå annars hade fått vänta...
I alla fall, jag tappade ett av mina nyinköpta örhängen någonstans på centralen. Detta gjorde mig ytterst ledsen. Sedan stod jag vid pressbyrån och väntade på min käre vän i 1 och 1/2 timme. Eftersom jag inte hade någon telefon kunde jag inte ringa och inte heller bli nådd. Men, man dök i vilket fall som helst inte upp. Jag stod och jag stod och jag stod. Men ingen kom. Inte fick jag låna någon telefon heller. Tillslut gav jag upp och gick iväg med all packning ut från centralen för att ta ut pengar så jag kunde göra ett försök att testa på den mystiska telefonkiosk-grejn som fanns på centralen. Men, of course, när jag då släpat mig dit, var automaten ur funktion. Helvete var ungefär det enda som kom upp i mitt huvud när jag släpade mig tillbaka till centralen, gick iväg från den jäkla pressbyrån som hade varit min tillflyktort de senaste två timmarna, och upp till spåren för att vänta på tåget.
När jag väl kom på tåget fick jag en riktig bra plats (yes!) men sen så satte det sig en läskig gubbe bredvid mig som log mystiskt och luktade en blandning av rök och något annat, trots att det var fullt av lediga platser runtomkring (no!)..
Somnade i alla fall och anlände senare till Eskilstuna där jag lite halvt groggy klev av tåget och gick till cykeln. Jag satte mig på den trögcyklade cykelsaken och stressade hem för att packa, packa upp, hämta telefonen och byta om för att hinna i tid till tåget till Festerås. När jag skulle ställa min knarrande trögtrampande cykelsak i cykelstället så lossnade hela framhjulet från ramen. Of course.
Vad kunde jag vänta mig liksom.
Kvällen blev dock till det bättre. Vi hade samlat ihop de flesta från klassen för en liten get-together hemma hos Cissie med mat och trevligt umgänge. Efter lite twister om vägen hittade även vi dit =)
Samtalen var oerhört intressanta och trivsamma. Det pratades om skräckfilmer, övernaturliga upplevelser, spöken och annat. Framåt kvällen talades det även om barnafödande och bristningar, i samma veva som pojkarna av någon mystisk anledning smög sig iväg hem till Calle.... ;)
Det var början till en mycket trevlig tjejkväll, med lite vin, lite tjejsnack och en stor del humor. Mycket uppskattat och jag förväntar mig definitivt en uppföljning inom snar framtid. Denna gång en hel tjejkväll.
Senkvällen och natten blev ju.. intressant. Med allt ifrån tofflor som kastades på en stackars oförutseende Jillsan och katter som studsade, hoppade och sprang på en Jillsan hela natten, med vissa inslag av jagande av tår under täcket :) Nästa gång sover jag i sängen.
Idag sprang vi till tåget. Det gör jag då inte om igen, om inte nödvändigt
Jag vill verkligen flytta nu.. Förmodligen är det därför jag inte känner någon motivation att få det riktigt snyggt i lägenheten. Det känns som om jag ändå kommer att försvinna härifrån, och då lägga pengar på inredning. För det är ju riktigt roligt det där.. med inredning alltså.
Idag tror jag faktiskt också att det var exakt ett år sedan jag skrev mitt första inlägg.
//Jillsan - en gammal början på något nytt
be back
Bara ett halvår?
Bara...
Efter ca 6,5 år ihop så känns det riktigt skumt.
Men jag finns här när du kommer tillbaka
Glöm inte bort mig bara.
Och du.......
... jag kommer att sakna dig ditt svin ;)
åh men pust
Beslut: Åka till Stockholm.
Det jobbiga började egentligen igår. Som jag beskrev det så gjorde jag ju ingenting igår, bara det var rätt frustrerande. Jag låg i sängen iprincip hela dagen. Sov fram till klockan 6-7 på kvällen ungefär, gjorde ett försök att huttrande och frusen cykla iväg och köpa take away men kom dit för att inse att det av någon underlig anledning var stängt.. Pust. Åkte tillbaka och bäddade ned mig och tittade på one tree hill tills klockan 2 på natten. Patetiskt? Sure, I viss mån. Men väldigt trevligt. Det är skönt att bara kunna bekymra sig för andra figurers verklighet istället för sin egen ibland.
Inget pluggande har jag fått gjort heller, varken igår eller idag, och imorrn ska vi till Cissie, så ja. Nej, det blir väl inget av det innan onsdag antar jag. I alla fall så började problemen när jag skulle äta fil någon gång runt 12-1 där på kvällen/natten och tappade en glasburk ned i golvet, fumlig som jag är. Den krossades i tusen bitar, men pga att min dammsugare låter något så infernaliskt mycket så vågade jag inte dammsuga upp det vid den tiden på dygnet. Så det blev lämnat att tas hand om vid senare tillfälle.... Ja, sen.. ett litet tag senare, så slog min TV helt plötsligt på sig själv. Det blev ett kort ögonblick av "myrkrig" någon fladdrande bild och sen (om jag kommer ihåg det rätt, för jag var rätt så uppskakad) så slog den av sig själv igen. Satan var rädd jag var. Det är ett sånt där typiskt "skräckfilms-tema"; TV-apparater som slår på sig själva.... jag insåg att den hade stått på standby och att det förhoppningsvis var därför den hade betett sig som den gjorde, någon form av "skärmsläckarfunktion" eller något och gick därför och stängde av den helt... Resten av kvällen försökte jag förtränga händelsen....
Precis när jag började bli riktigt trött så började datorn att spåra ur. Jag hade fått ett virus via msn tidigare som inte direkt hade "kickat in" förrän u på kvällen. Så nu gick hela datorn helt plötsligt bärsärkargång och enormt många rutor, varningar, program och liknande ploppade upp. Hela datorn var iprincip, som den själv valde att kalla det; DESTROYED. Kul kul, verkligen kul. Jag som verkligen kan så mycket om sådant där. Och i samband med att klockan var ca 2 på natten och jag var trött, blev jag också uppjagad över det här. Det tog ungefär en halvtimme bara att stänga ned datorn. Imorse var den såklart likadan, varav en av de största anledningarna att jag beställde biljetter och åkte till Sthlm.
På morgonen vaknade jag av att solen stekte genom fönstren. Jag trodde jag skulle brinna upp. Fick ta hand om glasburken, kasta i mig lite frukost och diska, samtidigt som jag kastade en lömsk blick på den där jäkla datorn. Pratade med Ann som bokade biljetter och försökte sedan hinna med allt innan jag skulle iväg. Blev stressigt i slutändan eftersom jag hade planerat att för en gångs skull åka bussen till stationen. Men innan jag skulle gå insåg jag att jag inte hade några löspengar och kastade mig på cykeln istället. (Jag vill också påpeka att jag försökte cykla snabbt med en relativt tung väska som slog mot benet varje gång jag trampade, en kasse med datorn i och väldigt dålig luft i däcken.)
Min cykel står nu vid stationen och jag hoppas innerligt att den står kvar där på onsdag när jag ska ha den. I vilket fall som helst så kom jag på att jag kunde ha skickat efter en smsbiljett, lite för sent. Och hade jag kommit på det i tid hade jag ju förmodligen också fått med mig min mobil som jag nu sprang ifrån hemma i lägenheten! Det är helt otroligt hur låst man känner sig utan en mobil... Man kan inte bli nådd och man kan inte nå någon. Och det här var verkligen fel tillfälle för det, med tanke på at jag ville passa på att träffa folk i stan.
Jag kom på tåget i alla fall. Och det kändes lika härligt som vanligt att komma in i stan. Jag kan inte förstå hur jag ska klara mig i 3 eller 4 år. Visserligen tycke jag som sagt om Eskilstuna (om man jämför med Norrtälje) och jag tycker om eskilstunas sociala bit och alla människor här. Men varje gång jag tittar ut över stan när jag kommer tillbaka så blir jag liksom glad i hela kroppen. Det låter säkert fånigt, jag vet, men jag blir varm. Det är som om alla mina minnen från upplevelser, människor jag träffat och lärt känna, och erfarenheter jag har fått spelas upp framför mig. Jag känner att jag hör hemma. Jag känner att "nu känns det bra i maggropen, nu har jag kommit hem igen" Och jag ler lite för mig själv. Och ni får kalla det vad ni vill.
Jag tog i alla fall en sväng på stan, kunde ändå inte få tag på någon. Åt lunch inne i kungshallen, gick och strosade lite på D-gatan och tog sen tåget till Haninge. Jag hade stannat längre på stan om jag inte hade haft en sådan hemsk sprängande huvudvärk. Det skar i hela huvudet och det blev inte bättre.... Så detta ledde till att jag kom till Haninge för tidigt och fick sitta ute/i trappen och vänta i ca 1 och 1/2 timme tills Robban kom hem.. (eftersom jag inte hade någon telefon att bli nådd eller nå på.....) Kom in och somnade. Boom.
Datorn blev, tack vare Robban, iaf fixad. Det är positivt. Och jag hoppas jag inte får något sånt där skit igen. Jag ska definitivt vara mer försiktig nu..
Måste också bara säga att vi precis tittade på "En ung Jane Austen"
Suck! Varför kan vi inte bara få lite lycka i filmerna som är menade att sluta lyckligt...?
Det är ju för guds skull därför vi tittar på dem!
Jaja... Den slutade iaf väldigt dåligt.
//Jillsan - jag har insett mitt förakt och min sorg över begreppet "grupperingar"
hitta på en saga till mig
Jag saknar den såkallade "barndomen"
Jag saknar det något så fruktansvärt
Någonstans inom mig lever hela tiden den där strävan efter att få tillbaka det. Att få tillbaka allt.
Det kommer tillbaka
Det kommer att kännas som förr.
Men jag vet inte, kanske den passionen och strävan håller på att slockna nu för varje år..
Jag vet inte om jag vill släppa taget.
Jag vet inte om jag tänker släppa taget.
Varför kan man inte få ha vackra saker kvar föralltid?
Varför måste man växa upp?
Jag tänker kämpa
Nu börjar jag se fram emot midsommar 2009. Det är alltid bra att ha något att sträva efter :)
Det känns inte bra det här. Det känns inte bra alls.
Det känns tillexempel inte alls bra att jag inte har gjort ngon bra gärning idag
Det känns inte bra att jag bara legat i sängen hela dagen och timmarna bara flugit iväg
Det känns inte bra att behandla sig själv som något sorts offer eller att på så sätt göra så att man uppfattar det som om andra behandlar en som ett offer.
Jag saknar min kära mamma. Det gör jag något så otroligt
//Jillsan - and the days feel like years when I'm alone..
nytillskott
Så gör er själva en tjänst och lyssna på dem, hoppa inte bara över dem som vilka låtar som helst.
Lyssna
och begrunda
//Jillsan - vad är skönhet? vad är lycka?
Omne homo mendax
ÅTTA SAKER OM DIG SJÄLV
1. Är du singel?: Ja
2. Är du lycklig?: Ja, jo. Det skulle jag väl säga. Mitt svar skulle nog ändra sig från dag till dag. Men om man säger det såhär, allt blir vad man gör det till. Och jag har alla förutsättningar för att vara lycklig.
4. Är du ledsen?: Nej. Nej, inte just nu direkt.
5. Är du italienare?: Haha nej, I wish.
6. Är du en cooling?: Of course ^^
7. Är du från irland?: Nej. Men jag skulle nog gärna vilja vara från Irland. Det är så vackert.
8. Är dina föräldrar fortfarande gifta?: Japp
ÅTTA SAKER OM DITT KÄRLEKSLIV
1. Tror du på kärlek vid första ögonkastet?: Ja. Absolut. Jag har själv varit med om det.
2. Har du någon gång blivit sårad?: Ja, många gånger.
3. Har du någonsin tänkt på samma kille/tjej flera gånger under samma natt?: Ja, vem har väl inte det.
4. Har du gillat/gillar en kille/tjej utan att berätta det för honom/henne?: Ja, många gånger. That's life in a box
5. Har du kysst någon under de två senaste veckorna?: I don't kiss and tell.
6. Har du haft en hemlig beundrare?: Beundrare, haha ja. Hemlig? Njae, jag vet inte. Fast iofs, det kan man ju aldrig veta om denne person inte har sagt det.
7. Är du kär?: Kär är en sån konstig definition. Jag letar nog efter kärlek. Men kär? Nu? Nej..
8. Vill du gifta dej när du blir stor?: Jag tror det. Men vi får se.
TVÅ ALTERNATIV
1. Bilddagboken eller lunar?: Det är intressant att titta på andras bilddagböcker, men har ingen själv. Så det måste väl isåfall vara svaret
2. Hår eller ögon?: Ögon!
3. Katter eller hundar?: Hundar. Verkligen. Snart ska jag köpa och ta hand om Knutte :)
4. Några få bästa vänner eller jättemånga vänner?: Min åsikt inom den frågan är ofta skiftande. Men i stort sett skulle jag säga några få.
5. Tv eller internet?: Jag är väl lite oldfashion och måste säga TV: n. Fast.. när det är dåligt på TV tar man till internet
6. Coca-Cola eller Pepsi?: Cola light
7. Utekväll eller romantisk hemmakväll?: Varför välja?
8. Pengar eller lycka?: Ge mig pengar och lycka tack.
9. Dag eller natt?: Natt... Hmm. Beror på. Men mest natt. Sova är skönt också.. Det kan man iofs göra på dagen också. men ser bättre ut på natten
10. Msn eller mobil?: Mobil. Jag kan prata i timmar om ingen stoppar mig.
TIO "HAR DU NÅNSIN..."
1. Blivit påtagen när du försökt rymma hemifrån?: Hmm, nej, jag har nog hunnit rymma innan någon märkt något. Och förmodligen kommit tillbaka också..
2. Brutit ett ben?: Faktiskt inte. Haft sprickor på nåt eller några ställen dock.
3. Gjort nåt du ångrar?: "Ångrar" är mitt mellannamn. Jag tror hela mitt liv är uppbyggt av "ångrar"
4. Hoppat Bungee Jump?: Nej, jag är rädd för höjder.Men jag skulle dock hellre hoppa bungee jump än fallskärm.
5. Ljugit för någon du tycker om?: Ja
6. Ätit en hel tårta?: Öhhm.. nej? ;)
7. Gjort bort dig offentligt?: Haha.. ha ha ha haha
8. Hoppat från 5an i ett badhus?: Japp
9. Gråtit när ett husdjur dog?: Timmar efter timmar. Dagar efter dagar.
10. Velat försvinna?: Ofta och mycket
SENASTE
1. Telefonsamtalet du hade sist?: Syster Ann
2. Telefonsamtalet du fick?: Ann
3. Personen du var med?: Majk
4. Roligaste grejen som hänt?: Välja? Haha, på sista tiden; hela kvällen igår var rätt intressant ;)
5. Personen du smsade: Micke..
6. Du skrev till på myspace: Ursäkta, Myspace?
7. Du kommenterade?: Livets förmåga att suga dagen efter
8. Du tillbringade natten med?: Alltså, det beror ju på hur man ser det. Om man syftar på den som jag senast sov i samma säng som så var det K..
fryser och huttrar
Det är sådana här dagar, när man fryser och känner sig lite smått ynklig, som man faktiskt skulle vilja ha lite sällskap. Men inte för tidigt på dagen, utan typ... nu och framåt. Framåt kvällen
Vad sa vi egentligen? Hur gick de hemliga samtalen?
Okej, men såhär är det, om jag ska ta huvudpunkterna;
1. Ni hade en vecka på er att planera
2. Hur som helst så kom det bara en person från Norrtälje. EN. Det är ofrånkomligt och det är att bli besviken från mitt håll.
3. Även om man inte kommer, så ringer man, skickar ett sms, mailar eller vadsomhels och säger till. Man meddelar hur det blir så att jag vet och slipper undra. Det kallas respekt
//Jillsan - you didn't pick up
det finns hopp, kanske är vi på väg mot en ljusare framtid
God bless some kids
för att meddela något komiskt...
//Jillsan - jag har en bok om alkohol som numera stinker öl ;)
fan va sschnygg ja e
Jag vaknade tidigt, som vanligt, runt halv 6-6 nånting och kunde inte somna om. Som vanligt. Den här gången var det iaf av en anledning, fönstret stod öppet och det blåste nästan storm och regnade och smattrade. Och det var kallt. Låg sedan hela morgonen och lyssnade på det där. Usch va det blåste, riktigt obehagligt. Fönstren knarrade och det lät som om alla skulle blåsa in.
Majk gick för lite mer än en timme sen och jag tittar mig runt i lägenheten. Hmm, som vanligt ungefär. Men jag tänker tamefasiken inte städa just nu. Jag har svinigt ont på i min arm, blåmärke. What? Jag vet att jag slog i armen. Jag vet inte när eller i vad. När man går ut i köket kommer den där lukten av öl. Haha, jaja, det är det värt. För den delen hoppas jag att Elin inte har alldeles för ont i huvudet idag, så som hon slog i det stackarn.
Ölburkar, ölglas, vinglas, vinkartonger, vinflaskor, blöta chips i diskhon... ;)
Det absolut bästa med att ha festen hemma hos sig själv, speciellt när man bor ensam, är att man dagen efter verkligen kan ta allt i sin egen takt. Jag kan kliva upp när jag vill, se ut hur jag vill, städa när jag vill. Jag behöver inte gå någonstans för att komma hem och sova på morgonen. Eller typ, ta pendeln klockan 7 på morgonen från Upplands väsby och halka runt i högklackat på snön...
Nej, det här passar mig bra.
Jag har bestämt mig för att jag ska ta mig en riktigt lugn dag idag. Jag ska städa lite, läsa lite, ta ett bad, äta lite och kolla lite på TV. Ingenting jobbigt eller seriöst. Bara ligga i sängen och slappa. Guud va skönt. Och regnet faller ned utanför. Hade velat promenera lite med Emelie och pratat om ditt och datt, men eftersom hon får besök så får vi se vart dagen leder :)
Frågan jag ställer mig: varför står all min elektronikutrustning på golvet i vardagsrummet??
Hmm, svagt minne.
Kvällen blev iaf en bra blandning med ett recept på mycket dans, mycket musik, mycket annat och en gnutta spår.
Jag tror att jag för första gången kan ana en tendens till minnesluckor. Inte mkt, men en tendens.
Till exempelt vissa samtal
Jag undrar hela tiden; finns det någon mer underbar, godhjärtad, eller charmig person är du?
Vad tar man sig till.
Jag är så otroligt jävla besviken och arg och ledsen på folk som ska kalla sig mina gamla vänner. Okej att jag först blev irriterad på de som sa till att de inte skulle komma. Men de sa i alla fall till. En stor del av folket skulle ha kommit men söp sig så packade dagen innan att intresset inte fanns där. Att det inte var en prioritering. För om det skulle varit en prioritering så hade man på något sätt tagit sig hit, det är inte så jävla svårt. Man ringer runt, pratar med vem som helst om skjuts en bit, ger lite bensinpengar och åker sedan. Man fixar det om man verkligen vill träffas. I annat fall, om det nu absolut inte skulle gå, då HÖR MAN AV SIG och visar lite respekt. Men, jag antar att baksmällan från fredagen var för jobbig för att man skulle orka lyfta på en telefon. Det är de här människorna som jag är mest besviken på för tillfället, de som faktiskt med säkerhet sa att de skulle komma, bara dagen innan. Och de som sa att de förmodligen/kanske skulle komma. Ingen av dessa två grupper av människor hörde överhuvudtaget av sig till mig sen så att jag visste vad som hände. Då känner man verkligen att man betyder något.
Jag känner nu att det här var det som satte punkt på min vilja att åka till Norrtälje och umgås med insnöade människor överhuvudtaget.
Tillägnar denna till mina gla'a o goa vänner ;)
Because all I wanna do is.....
//Jillsan - fullosofi är ett faktiskt ord, det är filosofi för alkoholpåverkade människor.
så jäkla kul!
Nyfiken som jag är kunde jag inte låta bli, utan skickade iväg ett sms där det helt enkelt bara stod "Vem är Jill Svennberg?"
Efter någon minut kom det ett svar tillbaka:
"118100 tror att Jill Svennberg är en hjälpsam tjej som tar dagen som den kommer. Vi tror att hon tycker om djur och natur, men att hon även brukar shoppa." =)
Frågan är ju nu självklart: vem fa-asiken sitter och skriver ihop det där?
Ja menar herregud, vart är vi på väg egentligen i dagens samhälle ;)
Nu har även barnen åkt hem. Pojkarna somnade på en gång varav Alve somnade på min mage
thinking about all our younger years
There was only you and me
We were young and wild and free
Baby you're all that I want
And love is all that I need
And I found it there in your heart
once in your life you find someone
Who will turn your world around
Bring you up when you're feeling down
nothing could change what you mean to me
Through the good times and the bad
I'll be standing there by you..
//Jillsan - sommaren är underbar men även vintern har sin egen charm.
Alla barnen sover lugnt
Kallt som satan var det imorse. Jag hade inga strumpor
Har handlat. Har cyklat. Har städat och omorganiserat.
Inte fan ser det bättre ut...
Jag mår lite illa, fortfarande.
Trött
Det regnade på mig också.
Barnvakt
Imorgon kommer folk. Inte alla. Inte alla jag vill träffa
Känner mig lite fåordig idag
Jag säger, woohoo, you go Lars!
Helskön, inlevelsefull och musikalisk snubbe
//Jillsan - it's a dark circle
plötsligt så letade sig en annan känsla också fram
Och jag fick en sån otrolig jäkla lust att festa på riktigt, inte såna där fjantiga
krogkvällarmedslemmiga18-20nåntingfolksomgår
utvarjekvällkläruppsiglerframförkameranjagärsåfuckingsnygghahahatihi
börjarmådåligtframåt
klockan2pånattenochvinglarhem, utan med mina äkta rockers
En riktig helvetes FEST
då spelar ingenting annat någon roll ;)
Då festar man skallen av sig
Och man kan bli hög av musiken
och man får skrika
- "Jill, va fan har du knarkat nu då?"
Haha (Typisk sådär våren 2007) Tack, tack så mycket ;)
I was made for loving you baby
You were made for loving me
//Jillsan - vad som än händer, så finns det alltid rock n' roll
Det är det här som betyder något
Barndomen. Att springa barfota. Grusvägar. Stränder. Den där tomtområdeskänslan. Glass. Cyklar. Öar. Tält. Vattnet som skvalpar vid klippkanten. När någon försvinner. När något försvinner. Att lära sig leva med det. Att minnas tillbaka.
Kramar. Att hålla om. Att sjunga. Att se natten bli dag. Att höra hur de första måsarna börjar skrika.
Att växa upp. Ungdomen. Kärleken som kommer krypande.
Gyllene tider. Magnus Uggla. Ulf Lundell. Evert Taube.
Blommor. Gräs blött av dagg. Sommarmånen. Att kasta sig in i berusning
Caroline. Mattias. Familjen. Trubaduren. Den där kärleken.
(Orginalet fanns inte att hitta. Precis som orginalet av mig)
//Jillsan - jag är äldre nu, men jag är fortfarande ett barn
Läskigt...
Resultatet:
Din personlighetstyp:
Populära och känsliga, med enastående social kompetens. Utåtriktade och empatiska. Uppriktiga och ärliga i sin strävan att förstå hur andra mår. Tycker i allmänhet inte om att vara ensamma. Ser allt ur ett mänskligt perspektiv och ogillar objektiv analys. Mycket framgångsrika i att hantera relationsproblem och att leda debatter. Vill vara till nytta för andra och sätter troligen andras väl före sitt eget.
Karriärer som skulle kunna passa dig:
Lärare, konsulter, psykologer, socialarbetare, personalvetare, präster, affärsbiträden, säljare, HR-personal, direktörer, eventkoordinatorer, politiker, diplomater, skribenter, skådespelare, designers, hemmafruar/hemmamän, musiker.
Gör testet ni också (om ni som jag vill ha något att fördriva tiden med när ni inte pluggar..) HÄR
Verkar som det mest blir Eskilstunabor som kommer på lördag..
De verkar iaf riktigt taggade
//Jillsan - illusionist
Gaaaah!
Har precis kommit hem från Västerås och på vägen hem var jag så hungrig att jag inte kunde motstå att köpa en baguette med skagenröra (jag älskar ju dem)
Hade mått lite smått dåligt under dagen men jag antog att det hade att göra med att jag var hungrig/törstig och lite åksjuk efter tåget. Nu när jag var på väg hem, och ännu värre när jag kommit hem, började jag må sämre och sämre. Nu har jag jätteont i magen och mår väldigt illa. Och det var först nu jag kom ihåg att Emelie varnade oss för att äta precis sådana baguetter för att hon hade blivit magsjuk av en likadan.....
Hoppas innerligt att det går över snart...
Snart kommer också packet med en enormt stor och svintung TV som vi på något sätt ska försöka få upp hit.
Hoppas de inte kommer mitt i idol bara..
Okej, så min dag. Min dag har varit rätt bra faktiskt. Jag var dock väldigt stressad imorse. Vaknade och kände att jag var tvungen tvungen tvungen att plugga! Försökte göra det samtidigt som jag åt en sked frukost med jämna mellanrum och var nere i tvättstugan och tvättade... Hade förmodligen hunnit tvätta all tvätt om jag inte hade znoosat i en timme på morgonen. Efter ett tag gav jag upp med den där jäkla boken, som jag ändå inte förstår något av eller kommer någonstans i. Kände mig ändå rätt stressad eftersom jag skulle med 11.23 tåget till V-ås och visste att det var bättre att lägga ned boken, göra mig iordning och cykla istället. När jag kom ner till stationen fick jag stå där ganska länge innan jag insåg att... damn! jag hade visst råkat cykla en timme för tidigt... ååååååh! Jag hade cyklat 10 i 10 istället för 10 i 11. Jävla skit. Men, jag gjorde det bästa av situationen och drack kaffe med Kent. Mycket trevligt.
När klockan sedan faktiskt var 11.23 satte jag mig på tåget och åkte till V-ås för att möta upp Cissie, och påbörja vår pluggning på bibblan. Hade lite tid innan så jag passade på att möta upp E en kort stund.
Plugga? Jag och Cissie? Haha ;) Hahahaha, jamen vadå, vi satte oss ju iaf ned och pratade lite om uppgiften i stort. Kanske tillochmed 15 min av de ca 1,5-2 timmarna vi satt där..... Om det nu var så länge.. ^^
Men, det var värt det iaf, vi hade trevligt, fikade och pratade om ditt och datt. Trots att vi båda kände oss lite halvdåliga, trötta och snurriga.
Gick därifrån och var påväg till tåget.. meeeen, kom aldrig riktigt till tåget. Jag fastnade i butikerna istället =)
Jag passade alltså på att gå en tur på stan i Västerås, det är ju en så trevlig stad. och jag kan ju lika gärna shoppa där där det är lite bättre utbud än hemma i Eskilstuna. En ganska stor del av tiden spenderades på skivbörsen. Det var ett tag sedan jag var inne i en skivbörsen-butik om jag säger så. Men stolt kan jag säga att jag kom ut därifrån med... ingenting!
Dagens inköp blev (om man bortser från den läskiga baguetten):
Ett linne
Ett nagellack
En brosch (Ena delen av dagens goda gärning; köpte den blå rosetten från cancerfonden som hjälp i forskningen kring prostatacancer. Vi måste ta hand om våra pojkar!)
En kjol (Andra delen av dagens goda gärning; shoppade på Röda korset. Så otroligt roligt att handla secondhand + att pengarna går till goda ändamål!)
När jag kom hem cyklade direkt till för att hämta min sista bok till den här kursen, som hade kommit på posten. Känns ganska bra, jag tror iaf att den är lite mer intressant än den andra. Dessutom har jag bestämt mig för att inte hålla på att oja mig så förbannat mycket över pluggandet. Jag menar, jag är inte dum liksom. Om andra klarar det klarar jag också det. Och jag vet att jag klarar det. Man ska bara komma igång.
Imorrn ska jag iväg och lyssna på när David spelar med sitt band.
Och dessutom, är det idag exakt två veckor tills jag åker till London ;)
//Jillsan - jag är rätt nöjd med att vara Jillsan asså
hello everybody, it's 16.51 in the afternoon
Idag blir det bara ett blogginlägg, attans! om jag gör fler. Och räkna inte med mig på msn, jag bara måste vägra. Jag måste stänga av datorn. Det här fungerar inte. Jag måste ta mig i kragen och börja plugga, inte bara säga att jag ska det utan verkligen göra det också. Men det känns svårt, det känns som om jag ändå bara kommer att somna.
Jag förstår inte hur folk lyckas. Jag kan ha världens bästa inställning, och tänka att "idag ska jag sätta igång, jag har all tid i världen" eller "ja men idag ska jag plugga mellan klockan 1 och 3" Jag kan tillochmed planera in egna små raster och liknande. Men vi alla vet att detta sedan aldrig blir av i praktiken, iallafall inte gällande mig. Vi har verkligen all tid i världen också, vi slutar 12 de få dagarna i veckan vi är i skolan, vilket brukar vara ca 2 eller 3 dagar. All annan tid är vi egentligen lediga och har till att läsa och plugga. Och tänk! va skönt det skulle vara om man verkligen kunde sätta igång då, på en gång. Få allting klart och sedan massa ledigtid utan ångestblandade känslor och stress. Utan det där svarta, tunga molnet ovanför huvudet.. Egentligen plågar man ju sig själv genom att inte sätta igång, genom att skjuta upp. Och man tycker ju att faktumet att jag överhuvudtaget har den insikten borde hjälpa. Men gör den det? Nej.
Som jag sa, vi slutar alltså vid 12. Om jag går en sväng på stan (vilket jag egentligen heller inte skulle behöva göra, men gör ändå och gör av med pengar) så kanske jag är hemma vid senast 13, för jag har inga särskilda pendlingstider heller eftersom jag cyklar. Jag kommer hem, slänger av mig väskan och jackan, tar något att äta och sätter på datorn. Fastnar vid datorn. Sedan slutar det alltid med att jag somnar en timme eller två för att jag är så fruktansvärt trött. När jag vaknar är jag alldeles groggy och seg i huvudet. Unnar mig själv ett bad, för det tycker jag att "det kan man ju göra, det tar inte så lång tid" Sen kliver jag upp, tar på mig badrocken och känner att jag börjar bli hungrig. Börjar laga mat. Medans jag lagar mat börjar folk prata med mig på msn. Msn, kan jag också påpeka gott folk, är ett verk av djävulen. Msn bidrar tille n jävla massa stress för att man ska vara trevlig och prata med alla, det bidrar med stress för att man ska svara alla, det bidrar ju faktiskt med stress när det gäller de personer man verkligen vill prata med för att man ska hinna få sagt det man vill ha sagt, och hinna med att prata med dem. Sedan bidrar msn med stress på alla andra plan i vardagen också, eftersom man lägger för mycket tid där, fastnar och bortprioriterar saker som man senare får stressa med. Det ger då alltså även dåligt samvete. Dessutom bidrar det till viss grad av irritation när folk tycker att man ska prata med dem och man inte orkar göra det. Jag vet! Jag är ledsen! Men alla känner vi så, och jag ställer mig nu upp för detta: det är faktiskt så att man inte alltid orkar prata med dig, dig eller dig. Ledsen, men tuff shit hörrö...
Iallafall, lagom tills att maten är klar börjar just det där programmet p TV. Det håller på i en timme, och jag menar vadå? Jag följer ju faktiskt det där, så det måste jag ju få unna mig. Problemet är att sedan kommer ett efterföljande program som, faktiskt, verkar ganska intressant..
När man zappat och zappat och zappat och tillslut sedan måste inse att det faktiskt inte finns något mer att titta på på TV:n, om man inte räknar uuituset eller någon dokumentär om samiska magdansare, stänger man av. Och det är då, det är då man börjar må lite dåligt inombords. Plötsligt blir det tyst och man får extrema skuldkänslor över att man inte gjort något vettigt. Man (eller jag kanske måste börja säga jag) börjar då undermedvetet tänka att, "oj, vad mycket disk jag har", "om jag diskar nu så har jag ju iallafall gjort något bra idag" Så då kanske man diskar, om man ens orkar det. För nu börjar klockan bli så mycket att tröttheten tränger sig på bakom ögonlocken. Man ser i ögonvrån boken som ligger och skrattar åt en på golvet (Ja, det är där jag just nu har mina böcker), men man ser den inte riktigt. Jag känner snarare att jag ändå är så trött att jag inte skulle få in eller förstå något så det är ingen mening. Och sanningen är, att det är det heller inte. Dock är jag inte så trött att jag kan sova, så jag sätter mig vid datorn igen, kollar igenom allas bloggar, pratar på msn med random människor, pratar om ditt och datt. Och bloggar självklart själv. Det måste jag ju göra, för att få ur mig allt som hänt under dagen, för att kunna sova lugnt. jag skriver de sista orden med osynliga tandpetare som håller upp ögonlocken samtidigt som jag i mitt innersta bönfaller att folk ska sluta prata med mig utan att jag måste vara otrevlig på msn. Jag loggar ut, stänger av datorn och lägger mig ned. Och jag kan självklart inte somna, med tusen saker i huvudet och skuldkänslor gentemot mig själv som gnager ända in mot revbenen. Så dagen efter är jag trött igen, allt pga en dålig natts sömn och lagom tills jag ska gå upp till skolan. Och skulle det vara så att det är en av de lediga dagarna så måste jag ju självklart sortera papper, sova lite extra, handla eller träna.. och titta på repriser på tv3......
Så undrar ni nu fortfarande varför jag inte pluggar när jag ska?
Kanske kommer det sig av att jag alltid i mitt undermedvetna vet att jag kommer att få det gjort. Såsmåningom..
För att övergå till något helt annat, så är jag arg ledsen och FÖRTVIVLAD!
Jävla elbolag!
Jag räknade med att få en räkning på kanske 100:-/mån eftersom jag lever själv i en etta, knappt har några lampor tända och snålar i övrigt med elen. Mitt antagande grundade jag på min systers elräkning. De lever två stycken i en 3a, har massor med lampor (visserligen inte alltid tända) två datorer som är på extremt mycket, ett äldre kylskåp än mig, två TVapparater, surroundsystem (?) mm.. Och de betalade denna månad 118:-
Jag ringde då idag mitt elbolag för att höra när räkningen skulle komma så jag kunde planera lite, och även om de visste vad den låg på. Svaret blev att den skulle komma i dagarna och var på över 700:-....
Chockad som jag var i telefon frågade jag lite försiktigt hur detta kunde komma sig. Telefonisten sa att det var en startavgift för det nya abonnemanget på lite mer än 300:-. Okej, sa jag. Men de andra 400 då??
Det visade sig att de hade nåt system med en "beräknad summa per år" eller nåt.... Helt sjukt. Så om jag ska få rätt pris för den el jag använder måste jag vända mig till fastighetsskötaren och be denne läsa av elmätaren och därefter ringa upp elbolaget igen och säga vilka siffror man hade fått fram. Om detta inte hade varit nog så blir det dyrt för min stackars mobil också... Dessutom vet jag inte om jag har någon lust att vända mig till Pagoden och respektive anställda då de, observera, fortfarande inte fixat mina dörrar och mitt förråd. Och imorgon blir det nog 5e eller 6e gången jag säger till...
Jag känner mig lite smått stressad med en Londonresa mitt i den här jäkla pedagogiksmeten... Menmen
Och vad gäller föreläsningarna, tex idag, så måste jag erkänna att det är så snurrigt och flummigt att jag förstår mindre när jag kommer ut därifrån än vad jag gör innan.
Dagens tips: Philadelphia ost! =) yum. Exempelvis på macka med skinka
Dagens BIG nono: Att frysa redan kokt pasta
Dagens goda gärning: Blev helt rörd när jag såg reklamen om isbjörnarna på TV:n, så jag gick in och skrev min signatur på vattenfall.se/klimatsignatur. Jag tycker fler borde följa mitt exempel.
Har kollat runt på lite idéer till halloweensittningen nu iaf, kan bli riktigt roligt... ;)
Och för den delen är jag blivande fadder =) jäklar va kul det ska bli, speciellt om man får åka på den där fadderutbildningen! Staaackars rookiesar nästa år.........
På sista tiden har jag insett att "Jillsan" helt plötsligt fått en ny innebörd. Har inte reflekterat över det så mycket innan, men det är en helt annan Jillsan folk känner här, än den Jillsan som folk lärde känna "hemma"
För den delen frågar min far fortfarande i telefon om när jag ska komma "hem"
Jag undrar om han kommer att fråga det när jag är 35 med....
Hoppas regnet vräker ned på dem som vistas på Norrtäljemarknad också...
//Jillsan - okej, jag erkänner det nu. Jag har blundat för det. Jag är fast på något sätt, föralltid
