Livet kan nog inte vara mycket bättre än när man sitter i strålande sol i skärgårn, i fint och mysigt sällskap och äter färska jordgubbar och dricker alkohol. Jag tror faktiskt inte det. Det skulle eventuellt vara när man är på Peace&Love i underbart sällskap då. Det finns generellt inte mycket som slår min skärgård på sommaren, framförallt inte på midsommar.

Är hemma och mellanlandar en sväng, laddar om inför att ta tåget upp till bästa Dalarna imorgon! Peppen är hög och jag ska få njuta av ledig tid tillsammans med finaste svärföräldrarna och sedan bästa Peace&Love med bästa folket! Årets höjdpunkt, helt klart! Det är en helt otrolig känsla det här att vara helt ledig. Jag tror inte riktigt att allt har sjunkit in än. Eller så har det det, och det är det som också är så läskigt.. Just nu har jag hela världen vid mina fötter.

Efter Peace&Love åker jag hem för att jobba ett pass från 3e till 4e juli. Därefter är jag ledig nästan en hel vecka igen. Sedan jobbar jag några pass och sen är jag ledig igen för att sen åka upp till Dalarna igen - denna gång för bröllop! Och sådär fortsätter det nu, bara en massa saker på plussidan. Mellan alla stora saker ska jag hinna med lite egentid (som nu), allmänt vardagsmys och lite livskvalitet. Umgänge med folk, promenader, fikapauser, en och annan utekväll och sol och bad.

Jag ska klura ut vad jag vill göra framåt också, och hur jag ska erövra världen.
Tänk att till och med mitt liv skulle börja strukturera upp sig och lösa sig till slut. Nu ska jag bara bli riktigt riktigt frisk så.

De här dagarna som jag har varit i skärgårn har varit helt makalösa. Det har varit perfekta lediga dagar. Man hinner plötsligt med så mycket! Har gjort massor; solat, badat, umgåtts med familjen, storhandlat, städat, klippt gräset på tomten, krattat, plockat in rabarber, blivit sönderbiten, tagit kvällsdopp, åkt båt, metat vid bryggan och självklart bränt sönder mig. Jag har också betalat Johannes för att plocka kottar i hink - de ska drillas tidigt. Men det bästa av allt är nog ändå det här att kunna åka ut dit och se fram emot gammalt hederligt kroppsarbete som tex gräsklippning i kvällssolen. Att bara kunna stänga av hjärnan. Det är så mycket barndomskänslor och barndomsminnen som kommer tillbaka där ute också, allt man brukade göra. Gamla somrar. Det är som två olika världar hemma i skärgårn och här hemma i stan - som att man kan ta med sig lite av verkligheten och ha i fickan, men ändå fly tillbaka, fly bort. Det är en mäktig känsla, det här att bara kunna vara.

Jag satt också en tidig och solig morgon i lugn och ro och drack fläderte och njöt av min skönlitterära sommarbok. Självhjälp i flera dimensioner där. Midsommarafton i sig flöt på ovanligt snabbt i år enligt mitt tycke, fast - sådär tycker ju jag om tidsaspekter överlag. Vädret har i alla fall varit perfekt, jag menar det är inte alltid man får njuta i brännande sol! Och jag har träffat folk jag har saknat, och fått reda på saker jag undrat. Jag har ätit årets första smultron. Idag regnade det, men det gör ingenting. Jag tycker om regn. Självklart har jag också hunnit med att bli irriterad på folk och saker, men det är väl helt enkelt sånt man får ta. Jag tycker att det är skönt att bara komma ifrån allting, att exempelvis kunna ta en joggingtur i morgonsolen vid havet och lyssna på fåglarna. Även Norrtälje som stad i sig ger mig en massa nostalgiska vibbar.

Nu kan jag nog äntligen sluta att förknippa specifika platser, människor eller minnen med ångest. Det börjar gå över. Samtidigt vill jag ha det där i ryggen, så jag vet vad jag ska sträva bort ifrån.

Jag hoppas också innerligt att alla tycker extremt synd om mig just nu och utrotar allt vad alla dessa myggjävlar heter! Dröm sött - jag ska ta igen sömn!