Upplys mig, oh dearest

Det var friskt ute imorse. Fåglarna sjöng sådär "vårigt" och solen låg sådär lagom högt över träden.
Och jag insåg något.

Mina systrar sa en sak till mig igår som helt plötsligt fick mig att inse det jag borde ha fattat för länge sedan.
"Din blogg är det mest depressiva jag någonsin läst"
Ja, eftersom jag skriver om det jag uppfattar och tänker på, så är alltså mitt liv deprimerande? Haha. Det var ju inte så jag hade tänkt det. Så, slutsatsen; Varför i helvete är jag så negativ för? Vad har jag att klaga på?!!
Jag blir irriterad på mig själv nu. Ååh. Den bilden ska inte folk få av mig. Nej, jag har världens underbaraste pojkvän, en ashäftig familj, världens bästa syskon som bryr sig och som man kan prata med. Som alltid finns där. Jag har universums TUFFASTE syskonbarn, o ja, så är det =) Jag har bra betyg, inspiration nog att skapa mig en framtidsplan, jag har styrka som innefattar kreativitet och vilja. och jag är jävligt envis.
Dessutom har jag de mest gulliga, snälla, omtänksamma, ROLIGA och ljusskensspridande vänner man kan tänka sig. Och de finns här. Här och nu.
So what om det är lite tungt i skolan ibland, so what om man blir irriterad på folk eller saker. Jag kommer att gå ut härifrån, och jag kommer att ta studenten med ett jävligt högt huvud.
För jag är bra
och det är alla omkring mig också
Och världen är ett happy place =)

Men om ni försvinner (Emil, Krizzy, Majk, Petra, Bo m.fl.) kommer jag däremot inte att klara mig ;)

Kommentarer
Postat av: Sara

Way to go girl!

2008-02-22 @ 04:47:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0