Kossor, träsk, lera och träd

Jag är rädd för kossor

Jag är så fruktansvärt äckligt rädd för kossor. Jag tycker synd om Lisa, jag tycker synd om Lasse. Och lite tycker jag synd om mig själv också. Jag tror aldrig jag har varit så rädd. Jag trodde jag skulle dö, jag trodde definitivt att Lisa skulle dö. Visserligen visste jag innan att de skulle bli retade om man gick fram för mycket till dem med kalvar. Jag är väldigt glad att Lisa inte gjorde illa sig mer än hon gjorde och att hon hittade sin telefon. Lisa är en tuffing. Jag kan också förstå att det måste ha sett otroligt roligt ut när i princip en hel klass sprang, nej, rusade i kalabalik, ut i träsket, in och upp bland träden. Fy fan, det låter kul. Men det var det inte.
Numera har jag en ännu större respekt för djuren än innan. Jag är trött, ruskigt trött.

You took my hand
You showed me how
You promised me you'd be around
That's right
I took your words
And I believed
In everything
You said to me
That's right

Trots allting så tackar jag dig för allt du visat mig,
för allt du gett mig.

If I lay here
if I just lay here
would you lie with me?


//Jillsan - var får jag allt ifrån?
                 gglöggen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0