hej mitt vinterland

Helgen har varit toppenbra och mycket julig. Det är oerhört skönt att komma tillbaka till kära Stockholm då och då, framförallt såhär kring jul. Fredagen började med att jag vaknade klockan 5 och inte kunde somna om. Därefter åkte jag ut till Kungsholmen för att provjobba på hunddagiset, vilket gick bra. Mysiga hundar (varav en snodde min halsduk) och en väldig massa snö att gå i. Jag blev helt chockad när jag kom till Stockholm, allt var totalt kritvitt och det är det fortfarande överallt. Väldigt kallt, väldigt vacker och helt kritvitt, på träden, på marken och i luften. Jag har nog aldrig sett något liknande. Mitt när vi var ute och gick med hundarna så snöade det som mest; man såg i princip inte handen framför sig när dessa enormt stora, härliga, fluffiga vita bomullstussar ramlade ned från himlen. Så kallt hela tiden, men så vackert. Efter besöket på hunddagiset så gick jag en stund på stan och kompletterade lite julklappar. Jag hade svårt att få kontakt med folk eftersom min skittelefon aldrig fungerar; den stänger av sig ca 15 ggr om dagen, det går inte att svara i den och den har inget batteri som håller. Plus mycket mycket annat. Jag mötte i alla fall upp Ann och vi gick en sväng til på stan innan vi mötte upp Jocke och vi tog oss hemåt mot Gärdet. Kvällen bestod av mysfika, god mat, inspelning av lite musik (sjukt kul att få sjunga in lite igen!) och idol. Allt som allt, en helbra kväll.

Vi tog oss till Flemingsberg och sov där för att sedan åka in mot stan igen morgonen efter. Då mötte vi upp familjen för julmarknad hela dagen - hur mysigt som helst. Men, det var galet kallt och det blev inte bättre att jag gick runt i kalla, blöta skor som plaskade. (Skitskor) Förmodligen är det därför jag nu fått tillbaka detta hemska halsont igen; det gör äckligt ont, jag kan inte svälja och jag trodde ju att jag skulle få slippa det ett tag nu! Så jag mådde inte jättebra när vi gick runt där utan mådde lite illa, hade ont i halsen, ont i öronen, var förkyld, hade lite huvudvärk och frös. Och jag som verkligen hade sett fram emot att må helt bra på julmarknaden eftersom jag nu hade mått lite bättre senaste veckan. Menmen, det gick hyfsat ändå och det var väldigt kul, som alltid. Jag gillar sådana där traditionella mysiga saker. Dagen innefattade gamla stan, Kungsan, NK för att träffa tomten och runt sergelstorg för mera marknad. Den innefattade också julmusik, munkar, brända mandlar, korv, goda lukter, hästar som barnen red på och mycket annat.

Det jag däremot inte tycker om är jag senaste veckan har ett konstant tryck vid tinningen och näsbenet och blöder näsblod oftare än vanligt..

Förövrigt måste jag påpeka hur otroligt synd jag tycker det är om hemlösa, speciellt vid den här tiden på året. Jag tycker det är jättejobbigt om jag exempelvis går förbi en söt gubbe som ligger och fryser och ingen har gett honom några pengar. Jag börjar nästan gråta och måste samla ihop de småmynt jag har. Usch va de måste frysa.. Och vi klagar!
Nej, nästa gång ska jag köpa en korv om jag ser någon.

På lördag eftermiddag/kväll åkte vi vidare hem mot skärgårn och slappade hela den kvällen med Tv och spel. På söndagen var det andra advent och vi bakade allt möjligt (pepparkakor, lussbullar, vanliga bullar, kokoskakor, björnkaka etc.), vi gjorde kristyr på pepparkakor, lekte i snön, byggde vår fina snögubbe Kurt (en kompis till Sture för er som kommer ihåg honom), slog in paket, lyssande på julmusik, skrev julkort, fikade och tittade på Trolltyg i tomteskogen. I princip hela familjen var där.

Det enda som är jobbigt hemma där är att det är en sådan fruktansvärd ljudvolym jämt. Jag blir galen.
Eller ja, jag blir galen på en del andra saker också, menmen.. Vi åkte i alla fall hem igårkväll och fick bilskjuts nästan hela vägen.

Jag börjar få riktig julkänsla nu och skolångesten tar inte upp riktigt lika mycket plats, i alla fall inte hela tiden. Jag kommer att sakna Jocke på julafton dock, men jag kommer att överleva :) Det är skönt att vara ifrån varandra ibland, då saknar man varandra ännu mer. Det är mycket som händer nu fram till jul och det går väldigt fort. jag vet inte riktigt hur jag ska få ihop allt. Exempelvis så är det många luciatåg och liknande nu den här veckan. Och idag är det bara 18 dagar kvar till julafton.

Jag är lite ledsen över bl.a. två saker just nu. Det ena handlar om att jag inte tränar och rör på mig ordentligt, vilket jag egentligen skulle vilja. Jag är faktiskt riktigt taggad på att träna ordentligt. Och det andra handlar om delar av mitt liv som är borta; min trygga plats och en så stor del av allt. Jag blir ledsen av vissa minnen, minnen av saker som inte finns kvar längre och jag blir ledsen när jag ser saker som påminner om dem.


Jag vill bara säga några ord om idol (ja återigen, jag är en idolnörd, face it) för här snackar vi ambivalenta känslor till tusen! Jay Smith är det bästa jag sett någonsin, i idol och i Sverige om jag ska vara ärlig. Det han gjorde i fredags toppade allt jag varit med om i dessa sammanhang och jag hade gåshud genom hela kroppen ned till tårna. Han är i en helt annan liga än alla andra och jag har aldrig brytt mig om att rösta förut (nu blir jag ruinerad). Jag har aldrig brytt mig så mycket om en säsong, men den här är helt klart den bästa. Jag vill verkligen köpa hans skiva och jag hade så otroligt gärna velat varit där i fredags och ännu hellre nu i finalen (det har jag aldrig brtt mig om förut) men jag har inte råd. Och det är skit.

Att han skulle stå i final visste jag redan från första början. Jag har avgudat honom sedan hans första audition och vetat att han inte har något motstånd. Jag har också väntat på att han skulle sjunga Metallica, vilket han gjorde i nästan samma klass som Hetfield själv, vilket inte säger lite. Redan första programmen reflekterade jag över att hans röst var jäkligt lik Hetfields egen. Det är svårt att beskriva, och jag kanske är lite galen, men så är det. För mig är han grymt stor. Det spelar ingen roll vad han ger sig på att sjunga för han kan sjunga allt, och ingen är dessutom lika glad och ödmjuk som han är.

Som sagt, att han skulle stå i Globen, det visste jag. Men motståndet?? Jag hade hela tiden trott att Jay skulle stå mot Olle eller Linnea. Olla hade nu varit ett hyfsat värdigt motstånd i alla fall. Men MINNAH??! Vad tänker Juryn och folket med?? Hon har redan åkt ut en gång och är för den delen inte ens särskilt bra. Okej, hon är rätt duktig, men det finns inget speciellt, roligt eller originellt med henne eller hennes röst eller framträdanden. Hon är tråkig och hon sjunger falskt relativt ofta. Jag tror tyvärr att hon hamnade där av två anledningar; sympatiröster för att hon redan hade åkt ut och girlpower-röster.. Jösses..

Bredvid Jay kommer ju det hela bara bli patetiskt. Menmen, det ska bli intressant att följa, trots att det bara är från TV-soffan. Det blir ju i vilket fall ett enklare motstånd och det är ju alltid bra. Det är så olika ligor vi pratar om. Olle hade i alla fall varit roligare. Han äe jue såe söet.


Lördag 4 december:





Söndag 5 december:




Måndag 6 december:




Jag pluggade som sagt ingenting i helgen, men jag ska komma igång och plugga ordentligt idag är det tänkt. Jag hoppas det går vägen. Facebook är i alla fall förbjudet idag också. Så jag känner mig hyfsat taggad. Vi får se.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0