Grattis Jacob som fyller år idag!

Luciamorgon. Jag har alltid älskat lucia, men det kan ju också bero på att jag älskar allt som har med julen att göra. Jag klev upp och firade alldeles ensam i morse; med täcket, julmust, pepparkakor, lussebulle, tända ljus och luciatåget på TV, som faktiskt var riktigt fint. Jocke hade redan ilat iväg till jobbet.
I vanliga fall brukar jag alltid titta med mamma, så det kändes lite trist och sorgligt att sitta här själv, trots att det var så fint. Eller kanske därför.

Idag är en sådan där dag där massor ska hinnas med, många småärenden, skoljobb och bakning hemma hos Rebecka på kvällen. Inte heller där kan Jocke vara med, lite småtrist, men jag tror jag klarar mig ändå.

Det blev inte alls lika mycket pluggat igår som jag hade trott och velat, eftersom tiden i simhallen blev ganska lång och eftersom att jag när jag kom hem var väldigt trött och hade en massa annat att pyssla med. Men jag försöker att inte tänka på det. Istället får man försöka ta nya tag när tillfälle ges. Det var i alla fall skönt att komma ut och ifrån lite igår, som det brukar vara, trots att det var svinkallt! Förmodligen är det väl det idag också, men kanske då i alla fall att vi kan räkna med en vit jul i år. Det var hur som helst en fin dag ute igår.

Jag kan inte förstå att det redan är lucia! Tiden går så fort och dagarna och december bara rullar på. När man var liten gick allting mycket långsammare och allt var mer harmoniskt. Jag har svårt att förstå att vi snart är framme vid julafton, jag som tyckte det var augusti nyss. Det har gått för fort och jag hittar inte riktigt den där lucia - eller julkänslan.

Men den kanske kommer, och man får nog räkna med att den inte alltid kan vara lika stor som den var när man var liten och allt var magiskt. Men det är tragiskt att det inte kan vara så! Jag vill ha den äkta julkänslan och inte tappa de äkta, gamla traditionerna. Men som sagt, jag tror förhoppningsvis det kommer. Och jag hoppas verkligen att Jocke blir nöjd med sin julklapp - det var svårt i år.

Jag blir alltid lite ledsen när julen är över, det har jag alltid blivit ända sedan jag var liten. Mest för att den är så viktig för mig. Jag tycker att det är lite orättvist att allt var så mycket lättare och skönare när man var barn; då när det inte var massor som skulle göras och fixas, när inte skola, jobb, stress eller pengar störde julkänslan. Man kunde njuta mer och tiden stod still.

Men hur som helst, jag längtar tills alla kommer hem och samlas för att fixa allt inför jul och fira. Den 23 december älskar jag, då slås julkapparna in, maten och bakningen fixas det sista, julmusik spelas, granen sätts upp, alla är glada och julfilmer rullar. Den dagen är underbar.
Synd bara att skolan ska få förstöra så mycket av stämningen kring jul. Men några dagar där ska jag i alla fall vara helt ledig har jag bestämt.

Trots att vi gjort en Kurt i år, ska vi nog också försöka ge oss på att återuppliva Sture :)

Jag satt uppe och försökte plugga igårkväll, men det gick inte så jag gick och la mig utan att ha fått något gjort men ändå för sent, vilket resulterade i att jag ändå är trött idag. Jag vaknade också när Jocke gick upp vid 5 och kunde inte somna om sen. Så nu är det väl bara att sätta fart och försöka fånga dagen så gott det går!



Tydligen har vi blivit utsatta för sprängattentat här i Sverige nu också, för första gången och lagom till juletider. Jag säger då det gott folk - vart fan är vi på väg i vårt samhälle egentligen?







Måndag 13 december: