falun
Jag sitter i Falun, den plats som har växt mer och mer på mig sedan jag var här första gången. Nu har jag kommit att älska den och längtar hit väldigt mycket. Rättare sagt har jag nog älskat den från första början.
Allt är så lugnt och harmoniskt här. Det enda man hör är fågelkvitter eller lite musik från radion eller en gitarr. Alla människor är lugna och harmoniska de också och allt är så vackert; naturen, miljön och mentaliteten. Det är aldrig något bråk eller tjafs, aldrig något oljud eller skrik. Det är bara varma ord och skratt.
Idag vaknade jag av fågelkvitter. Nu sitter jag och B-uppsatsar mig med en stor kopp Cia-te och lyssnar på fåglarna och njuter av solen genom det öppna fönstret. Jag kan inte ens bli stressad här. T.o.m att skriva uppsats går bra.
Igår var vi och gick runt vid gruvan och tittade på Stora Stöten. Vi tog kort, promenerade och samlade stenar. Toppenfint, supermysigt och världens bästa kvalitettid med världens bästa pojkvän och världens bästa svärmor. Efter det väntade godis och Så ska det låta i världens skönaste soffan. Allsång var obligatoriskt.
Idag väntar finmiddag, vilket det iofs alltid är här eftersom Anders lagar så jäkla god mat, men ikväll är det ännu finare. Det vankas gäster och oxfilé. Förrätten vågar jag inte ens drömma om.
Just nu sitter Jocke och spelar gitarr i rummet intill. Nu är han mysigare än någonsin.
Det luktar sommar ute. I hela luften, i hela naturen och i stan. Alla träd har slagit ut, så det kanske är det som gör det. Jag vet inte. Igår luktade det sommarregn. Då och då har man barnen utanför som skrattar. Det är vamt ute, inte kallt. Det var inte ens kallt igår när det regnade.
Det rullar på med B-uppsatsen också. Jag är inte stressad.
Jag vill inte ens sminka mig. Så naturligt vackert känns det.
Jag vill inte åka härifrån
Jag längtar efter sommaren här.
Allt är så lugnt och harmoniskt här. Det enda man hör är fågelkvitter eller lite musik från radion eller en gitarr. Alla människor är lugna och harmoniska de också och allt är så vackert; naturen, miljön och mentaliteten. Det är aldrig något bråk eller tjafs, aldrig något oljud eller skrik. Det är bara varma ord och skratt.
Idag vaknade jag av fågelkvitter. Nu sitter jag och B-uppsatsar mig med en stor kopp Cia-te och lyssnar på fåglarna och njuter av solen genom det öppna fönstret. Jag kan inte ens bli stressad här. T.o.m att skriva uppsats går bra.
Igår var vi och gick runt vid gruvan och tittade på Stora Stöten. Vi tog kort, promenerade och samlade stenar. Toppenfint, supermysigt och världens bästa kvalitettid med världens bästa pojkvän och världens bästa svärmor. Efter det väntade godis och Så ska det låta i världens skönaste soffan. Allsång var obligatoriskt.
Idag väntar finmiddag, vilket det iofs alltid är här eftersom Anders lagar så jäkla god mat, men ikväll är det ännu finare. Det vankas gäster och oxfilé. Förrätten vågar jag inte ens drömma om.
Just nu sitter Jocke och spelar gitarr i rummet intill. Nu är han mysigare än någonsin.
Det luktar sommar ute. I hela luften, i hela naturen och i stan. Alla träd har slagit ut, så det kanske är det som gör det. Jag vet inte. Igår luktade det sommarregn. Då och då har man barnen utanför som skrattar. Det är vamt ute, inte kallt. Det var inte ens kallt igår när det regnade.
Det rullar på med B-uppsatsen också. Jag är inte stressad.
Jag vill inte ens sminka mig. Så naturligt vackert känns det.
Jag vill inte åka härifrån
Jag längtar efter sommaren här.
Kommentarer
Trackback