Jag var 8 år när jag läste Bilbo för första gången. Jag har sedan växt upp med allt vad fantasy, Tolkien, drakar och demoner har att göra. Och i natt, när jag stod där 9 år efter att den sista delen kom ut, och skulle sätta mig för att titta på The Hobbit så vällde allt över mig. Jag inser att jag har saknat fantasyn.

 

Jag minns känslan förut, exempelvis när vi köade i snöstorm i dygn för att få premiärbiljetter till Konungens återkomst, och jag minns känslan från högstadiet. Allt var så annorlunda då - jag tror jag var så annorlunda. Jag är hur som helst glad att jag har vissa viktiga bitar kvar.

 

Och filmen? Filmen var makalös. Jackson är ett geni.