Jag känner mig konstig idag. Konstigare än vanligt.

Det är som att dagarna, tiden, bara rinner förbi och att jag blir kvar. Jag vill för mycket, jag saknar för mycket. Spolar jag tillbaka några år, sju stycken eller något, så var jag mycket enklare och lyckligare. Jag hade visserligen inte hittat mig själv men jag mådde nog bättre. Ibland börjar jag fundera på om jag ens hittat mig själv nu. Jag trodde att jag hade gjort det förut, men jag vet inte. Jag vet inte vad jag vill och jag vet inte hur jag bestämmer mig för saker. Jag vet inte hur jag tar mig ur mina egna cirklar och bara börjar leva som normala människor gör (Om det nu är det jag strävar efter).

Sommaren är redan här utan att jag hann tänka efter ordentligt, och dagarna bara rinner förbi utan att jag hinner med eller kommer framåt. Det är just det, att det känns som att jag inte har något driv just nu. Att jag inte rör mig framåt. Jag har svårt att se fram emot saker, trots att jag har mycket att se fram emot. Jag vill bara vara frisk och lugn.

Allt är föränderligt runt mig just nu. Och det får mig att tvivla på mig själv och vad jag vill. På riktigt.

Kanske är det bara en sådan dag.