Vi var i underbara Paris, upplevde Disneyland, mysiga frukostar och middagar och Eiffeltornets utsikt. Vi befann oss i en stad som badade i outhärdlig hetta men som också bjöd på rosé i Parc Champ de Mars och de makabra katakomberna under jorden. Sedan satt vi 6 timmar på flygplatsen och tillslut var vi hemma igen, i ett ordinärt Sverige. Men oj vad skönt det ändå kändes.

 

Augusti bjöd på bad i kvällssolen, konserter, missade konserter, trollbesök, sol vid klipporna, båthäng vid lilla Essingen, massager, besök i Falun, världens finaste tillskott till familjen, och jag avslutade min allra första semester. Men augusti och nu även september har även kommit med mer sjukdom som vanligt, mindre träning och dålig sömn. Det är så tråkigt det där, att bara bli sjukare hela tiden. Att aldrig (hur mycket man än vill det och hur mycket man än tror att man kommit igång) kunna fortsätta träna. Men man får ta en sak i taget och en dag i taget. Just nu är det även någon form av svårhanterad värme ute som jag inte gillar och jag jobbar som en galning. Sömnbristen är extrem. Kvällarna är min favorittid, när jag får krypa ned i soffan framför idol och/eller annan serie tillsammans med Jocke och träna på att inte.tänka.alls. Vi har firat 4 år tillsammans nu. Tiden har ett eget maratonlopp.

 

Det har också skett förändringar. Jag har tagit två stora steg - två stora beslut - som ska leda mig i rätt riktning. Vi ska heller inte åka till New York. Detta är förstås väldigt tråkigt, men kanske för det bästa. Nu kommer jag att spara semesterdagar och allmänt lediga dagar här i fina höstsverige där jag kan fokusera på sånt som jag mår bra av och sånt som jag kanske inte hade hunnit göra om jag var borta. Som att gå på marknad, eller zombiewalk, eller kanske ännu ett födelsedagsfirande. Och jag vet att jag kommer att komma till staterna i alla fall. Jag kommer att uppleva min drömstad, men på mina premisser. Kanske redan efter årsskiftet. Dessutom ska jag planera in Malaysia, ett spabesök och Route 66 nån gång här i framtiden. Så det går ingen större nöd på mig. Synd på pengarna bara. Saker blir inte alltid som man tänkt sig.

 

Appropå födelsedag så är det ju det snart, min alltså. En av de bästa dagarna på året och jag är fortfarande alltid som ett barn inför den. Så alla som vill lämna sin hög av presenter till mig kan ju bara lassa dem utanför dörren. (!) Jag ser även fram emot hösten överlag, halloween och sen jul. Det har varit en bra sommar och det kommer nog även att bli en bra höst, ett bra avslut på det här året. Det här året som inte blev alls som det förra eller som jag hade tänkt mig. Men jag har haft värre. 2011 exempelvis.

 

Nu närmast ser jag fram emot att vara helt frisk, att gå på Kick-off med jobbet, att ha en heldag på Grönan med mina monster och att förhoppningsvis springa Topploppet. Och att bada bubbelbad på min födelsedag.